Rätten till mark och vatten i lappmarken har genom århundradena varit föremål för debatt i Sverige. En genomgående intention från statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser på ett, för de olika tidsperioderna, ändamålsenligt sätt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrätt samt övrig befolkning, har därför varit beroende av den statliga politiken. På grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och är fortfarande vanligt förekommande. År 1989 utfärdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rättigheter.