Det här är en teoretisk uppsats inom ämnet retorik med syftet att med hjälp av en modern omtolkning av statusläran söka en vidare förståelse för hur motargumentation bör förstås. Teorin tar sin utgångspunkt i idén om att kombinera statusläran med Enthymemet. Uppsatsen diskuterar även hur en ny tolkning av statusläran kan komma till användning i en argumentationsanalys. Frågor som uppsatsen berör är: hur bör vi teoretiskt förstå motargumentation som företeelse? Vilka olika sorters motargument finns det? Och vad får det för inverkan på vårt sätt att göra argumentationsanalys? .

I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv.Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen.