Bakgrund: Aktiviteten av fusioner och förvärv har ökat världen runt. Samtidigt har även förutsättningarna för att driva en organisation förändrats. I en så omvälvande organisatorisk förändring som företagsförvärv, kan närvaron av dessa förändrade förutsättningar tänkas ta sig uttryck i integrationsprocessen. Syfte: Syftet är att beskriva integrationsprocessen vid förvärv av svenska energibolag, samt att belysa om motsättningen mellan beslutsrationalitet och handlingsrationalitet påverkar integrationsprocessen i dessa förvärv, och i så fall hur den påverkas.Avgränsningar: Undersökningen är begränsad till Energibranschen i Sverige och inga juridiska aspekter på fusioner och förvärv kommer att beaktas. Genomförande: Studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer från tre olika fall av förvärv inom den svenska Energibranschen.

Prestationsutvärderingssystem är tänkta att främja uppfyllandet av ett företags strategi. För att uppnå avsedd styreffekt bör prestationsutvärderingssystemen enligt teorin ej vara beroende av sådant som ligger utanför den anställdes kontroll. I företag som agerar i en osäker omgivning, såsom väderberoende företag, kan det vara svårt att välja ut relevanta mått som inte i onödan belastas av vädereffekter som de anställda inte kan kontrollera. Om valda mått ändå belastas av vädereffekter uppstår frågan om och hur den anställdes belöning ska skyddas från vädereffekter. Vårt syfte är att fördjupa förståelsen för hur väderberoende hanteras i prestationsutvärderingssystem.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett kundperspektiv undersöka hur kunder upplever e-tjänster i Energibranschen. Examensarbetet har använt webbenkät som datainsamlingsmetod. Då all insamlad data inte användes skedde ett dataurval. Den utvalda datan har sedan analyserats med hjälp av befintlig teori för att finna upplevda problemområden och förbättringsförslag. I den teoretiska referensramen redogörs vad en e-tjänst är samt vilka faktorer som är viktiga vid skapandet av en e-tjänst.

The purpose with the work is to study Fortums activities with hydro power plants, dams and reservoirs mainly in a premise jurisdictional perspective and to show how GIS would be a helpful tool for the future.A great deal of the information that the Generation Hydro-division at Fortum are managing have a spatial element. That means that it is possible to spatially join this information to a geographical polygon, line or point. This information is today gathered from several different sources, such as files, paper maps and digital data of several kinds. A Geographic Information System (GIS), as and aid besides the ordinary tools should be an effective support in the everyday work with questions of a premise jurisdictional nature.The goal of this work is to account for how to organize, present and analyse geographic information. We will show how to link from the map to traditional tools such as calculation- and register programs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom Energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera.

Syftet är att beskriva och utreda hur processorientering och styrning förhåller sig till varandra för att analysera hur processorientering kan bidra till en bättre ekonomistyrning i företag i Energibranschen. All ekonomistyrning innefattar att sända signaler genom organisationen. I en processorienterad organisation berör dessa signalerna förmågan att förstå processerna, för att möjliggöra en kontinuerlig förbättring av dessa. För att möjliggöra förståelsen krävs att organisationens strukturer och system är anpassade efter processorienteringen. Vi har i detta avseende bl.a.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hämtat från Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och Energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

Varför väljer företagen inom tillverkningsindustri- och Energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.

Uppsatsen behandlar payoffbegreppets användning vid privatekonomiska beslut. Författaren visar att privatekonomi och företagsekonomi, två oförenliga paradigm, begreppsmässigt förväxlas och blandas samman i Energibranschen Företagsekonomiska abstraktioner utan konkreta motsvarigheter i privatekonomisk praxis skapar osäkerhet, förvirring och tvekan. De aktörer och kunder som undviker paradigmatisk sammanblandning och fokuserar privatekonomiska begrepp går oberörda förbi de svårigheter som annars väntar. Nyckelord: Lönsamhet, payoff, abstraktioner, mentala konstruktioner, privatekonomiska begrepp, företagsekonomiska begrepp, fenomenografi, argumentationsanalys, paradigm..

Samhället har på senare tid allt mer uppmärksammat frågor angående miljö och klimatförändringar. För många företag har det blivit en viktig del att visa på miljöengagemang, varpå marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag.Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning på grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete.De fyra fallföretagen är verksamma i Energibranschen och har alla sitt säte i sydsverige. De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur väl företagen lyckades med frågor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en väl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovärdigt bakomliggande miljöarbete..

Samhället har på senare tid allt mer uppmärksammat frågor angående miljö och klimatförändringar. För många företag har det blivit en viktig del att visa på miljöengagemang, varpå marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag.Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning på grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete.De fyra fallföretagen är verksamma i Energibranschen och har alla sitt säte i sydsverige. De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur väl företagen lyckades med frågor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en väl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovärdigt bakomliggande miljöarbete..

Fokuset på riskhantering har ökat markant sedan mitten av 1990-talet till följd av företagskollapser. Orsakerna bakom användandet av diverse riskhanteringsramverk är dock omtvistat, då vissa anser att riskhanteringsarbetet bygger på andra anledningar än att hantera risk effektivt, såsom legitimitetssökande. Det finns även farhågor att riskhanteringsarbetet riskerar att förlora fokus och leda till en ond cirkel som skapar risker snarare än behandla redan existerande. Uppsatsens syfte är att studera vilka effekter införandet av ISO 31000 får på riskhanteringsprocessen inom Energibranschen. Detta gör vi genom att studera energiföretaget E.ON Sverige AB och dess dotterbolag, och hur de använder sig av riskhanteringsramverket ISO 31000.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content? The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate.

Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ?reparationsinsatser?. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag.Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i Energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen.Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar.

This study focuses on small scale hydropower in Sweden. This means plants with a capacity of up to 10 MW. The study has a special focus on plants with a capacity up to 2 MW. The study has three aims. It strives to describe the small-scale hydroelectric industry in Sweden.