Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Emoticons - Sida 1 av 1

Internetspråk : En studie i högstadieelevers språk på internet

In this essay we describe the characteristics of the internet language used by senior-level school pupils. Our primary question formulation is: ?Which are the significant features of the youth?s internet language on a morphological, lexical, syntactical and orthographical level?? In order to answer this question we have analyzed 45 text ex-amples which is brought from two different internet forums, Bilddagboken.se and Un-gdomar.se, forums which are widely used by youths. The analysis has been made on a morphological, lexical, orthographical and syntactical level. We have also another question formulation which is: ?How is Emoticons used in youth?s internet conversa-tions?? Thereby we also study the use of Emoticons in the examples we have analyzed.Our conclusion in this essay is that the youth?s internet language is a language that in many cases should be seen as an own language; it should be seen as an entirely new and unique way of communication.

Hihi puss ;* : En studie av SMS-språket hos svenska högstadieungdomar

This study is about language use in text messaging. In this study there are 338 text messages: 206 of them written by girls and 132 written by boys. The informants in the study are 16 years old and they live in the countryside on the outskirts of a small town in southern Sweden. The purpose of this study was to investigate characteristic linguistic features in the messages, in order to determine what significant meaning an emoticon such as a smiley brings to a text and further, to explore what speech acts smileys occur in.The results show that the language in the messages is a mix of spoken and written language. The characteristic features that were found in the messages were short sentences, onomatopoetic expressions, words written in capital letters, English expressions and use of smileys.

Att använda och förstå smileys.

LSV410. Specialarbete, 15 hpHt 2011Handledare: Elisabet Engdahl.

"Bra Jobbat..." : En fallstudie kring de stilistiska uttryck som existerar på Gina Tricots och Acne Studios Facebook-sidor

Den här uppsatsen undersöker de stilistiska uttryck som går att återfinna på Gina Tricots och Acne Studios Facebook-sidor. Studien utgår från teorier om eWOM, marketing management och consumer communities för att skapa en förståelse för hur och varför konsumenter och varumärken uttrycker sig som de gör på varumärkenas Facebook-sidor.Studien har genomförts med en netnografisk datainsamling av de båda varumärkenas Facebook-sidor under en tremånadersperiod, och analyserats med hjälp av en stilistisk textanalys. De huvudsakliga analyspunkterna har varit funktion, drivkraft, syfte, disposition och stilmarkörer, och studien har analyserat både varumärkes- och konsumentinlägg.Genom metoden har denna studie kommit fram till att det finns tydliga skillnader i hur de båda varumärkena använder sina respektive Facebook-sidor. Ett varumärke som Acne Studios använder sin Facebook-sida som ett medium för att dela nya plagg och kollektioner, medan Gina Tricot istället använder detta medium för att skapa interaktion med sina konsumenter och få återkoppling om vad som kan anses vackert eller gräsligt. Dessa skillnader kan ha sitt ursprung i den positionering som varumärkena valt på marknaden, och studien återkopplar till dessa och försöker med hjälp av teorin förklara varför det inte finns en korrekt användning av Facebook.

Smileys roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet

Detta examensarbete behandlar användandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser användandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lägger sändare respektive mottagare i användandet av smileys? Går det att kategorisera och gruppera användarna av smileys utifrån ålder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattspråk (innehållande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, använder sig av dagligen framför sina datorer. En enkätundersökning bland elever vid två år 6-9 skolor och en undersökning via två diskussionsfora på Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys används som ett uttryck för känslor, sinnesstämningar, ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall..

Netspeak som retoriskt verktyg : Skapar elementen inom netspeak mer påträngande problem än vad de löser?

With inspiration from Bitzers situational analysis a phenomenografic method has been used, influenced by Brown & Levinsons´s theory of politeness, to find perceptions concerning constraints (in Bitzer´s sense in his model of the rhetorical situation) in Internet-based communication. Based on three qualitative interviews, this essay has found that the perceptions are closely linked to views of what constitutes formal and informal contexts, varying due to the gender or age of the informant. Netspeak is not considered appropriate, with some exceptions, in any formal situation. However, the perceptions regarding decorum in informal situations differ in nature, based mainly on what kinds of associations and connotations are produced by elements found in netspeak. Since perceptions regarding informal situations vary, there is a large risk of misunderstanding, which this essay aims to survey..

Kommunikativa funktioner hos emotikoner i svenska twitterinlägg

Emotikoner är ett vanligt inslag vid datormedierad kommunikation, såsom på den sociala nätverkstjänsten Twitter. Emotikoner tycks ha en vedertagen roll som känslomarkörer i en text, men forskning har visat att de även har andra funktioner av mer pragmatisk art. En mer nyanserad bild av emotikoners funktioner på Twitter kan öka förståelsen av hur de ska tolkas i texter och stödja utvecklingen av automatiska textanalyser där emotikoner förekommer. Då funktionerna hos emotikoner ur ett pragmatiskt perspektiv tidigare har studerats främst inom ramen för andra språk och kommunikationskanaler bidrar denna studie med en analys av kommunikativa funktioner hos emotikoner i twitterinlägg skrivna på svenska. 202 twitterinlägg innehållande fem olika typer av emotikoner analyseras med utgångspunkt i existerande litteratur om emotikoner samt pragmatiska teorier som talaktsteori, artighetsteori och implikatur.