From the mid 19th century to the early 20th century about 1.2 million Swedes left Sweden for a new life in America. Three parishes in Örebro län is at the centre of the research of this essay. The time span of this essay ranges from 1856-1915, divided into three periods; 1856-1870, 1881-1895 and 1901-1915. The main objective has been to compare the three parishes with each other, with Örebro län and with Sweden. What I have wanted to examine has been the following: How many people from each parish emigrated during each period? How many were men, women and children up to the age of 15? In the analysis part of the essay the results were compared parish with parish, and with Örebro län and Sweden.

From the mid 19th century to the early 20th century about 1.2 million Swedes left Sweden for a new life in America. Three parishes in Örebro län is at the centre of the research of this essay. The time span of this essay ranges from 1856-1915, divided into three periods; 1856-1870, 1881-1895 and 1901-1915. The main objective has been to compare the three parishes with each other, with Örebro län and with Sweden. What I have wanted to examine has been the following: How many people from each parish emigrated during each period? How many were men, women and children up to the age of 15? In the analysis part of the essay the results were compared parish with parish, and with Örebro län and Sweden.The analysis showed that the Emigration of three parishes is commensurate with the Swedish Emigration history.

The Swedish emigrants, in 1901-1904, were displeased with their home country, so they moved to America with hope to find a better life. Even though they were displeased they still had a great love for their home country and tried to either create a ?new Sweden? (the Swedish-Americans), or they traveled back to their families, hopefully with savings big enough to buy their own home. Sweden did not have a homestead act like the Americans did, which probably is the biggest reason to the Emigration. There was also the question of each individual?s right to vote.

The aim of this bachelor?s thesis is to analyze if there are differences in the way of explainingthe causes of The Great Emigration from Sweden to America in the late 1800s/beginningof the 1900s. Due to the researcher?s education the thesis has a didactic, and comparativeperspective between how history textbooks aimed for Middle School and High School andhow the exhibition Drömmen om Amerika (= The Dream of America), in Vaxjo, Sweden,explains this phenomena. A special analysis scheme is applied to the sources in a way to makeit clear to the reader how informative they are and how much effort they put in the explaining.The outcome of the analysis shows that the exhibition gives the visitor a wider, deeper,and more informative depiction of The Great Emigration, compared to the textbooks? moresummarized extracts.

Den här uppsatsen studerar 1920-talets Emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av Emigrationen.Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om Emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.

The economic growth in Ireland, during the 1990s, lead to changing migration patterns. Ireland became a destination country for immigrants instead of an Emigration country. Before 2004 people who were born on the island of Ireland had a constitutional right to Irish citizenship. This right was removed after a referendum in 2004.National identity is a sense of community constructed through common history and defines who belongs to the nation. The purpose of this thesis is to do a critical discourse analysis of the debate in media before the referendum.The analysis was done on texts from The Irish Times, one of the major newspapers in Ireland.

Uppsatsen undersöker två svenska socknar kring nödåret 1867. Syftet är att se de direkta och varierande konsekvenserna av en missväxt.Socknarna är Vilhelmina i Norrland och Döderhult i Småland och den avgränsade tidsperioden är 1865-1870. Undersökningen har gjorts utifrån församlingarnas kyrkoarkiv samt Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik. Forskningsläget visar på varierande konsekvenser av nödåren 1867-1869 och ett tydligt samband med en ökad Emigration till Nordamerika, men det finns ingen liknande jämförelse på mikronivå som detta arbete kan visa.I uppsatsen finns en översikt över Sverige på 1860-talet, missväxtåren samt en beskrivning över Vilhelmina och Döderhult. Stapeldiagram presenterar de två socknarnas födda, döda, utflyttade, emigrerade samt totala befolkningsmängd.

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra länder i världen, där resesyftet inte är arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen så har sekundär data i form av en rapport från SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, där statistik och fakta på svensk Emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda på genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till Emigration, med frågor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mål och förväntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fått fram har sedan ställts mot teorier på bland annat resemotiv, Emigration, mobilitet samt den resandens identitet.Resultatet vi fick fram från den sekundära datan visade att Sverige likt resten av världen är på väg in i en Emigrations-era och att vi likt många andra nordiska länder har en stigande siffra vad det gäller Emigration, och att denna siffra till stor del består av unga personer.

The Promised land ? A letter analysis of America letters from 1850-1870 This essay is about the Swedish Emigration to America. This essay will focus on the period 1840-1870, where the main focus will be the american civil war, and what the immigrants wrote back to their relatives in Sweden. This study will also focus on the integration of Swedish immigrants.My main question are what did the swedes write back to Sweden during the war? And how did it differ from the period before and after the war?But also can a war assimilate a immigrant faster than it would be done without the war?The conclusion that has been made is that the war did help the swedish immigrants to integrate much faster than usually.

The purpose of this essay is to do an ecocritical reading of Vilhelm Moberg?s The Emi-grants from 1949. By asking and answering the three following questions; How does a system present itself, What are the different reasons for Emigration; Why does differentsystem fit some well and some not.By using two articles from Green Planets - Ecology and Science Fiction to illus-trate two different views; Different parts value in an ekosystem and The Ship as an ecosystem. I have also created, based on the literary text four different terms concern-ing the dynamic system; Stable, Static, Unstable and Collapsing systems. I have found that all system goes through changes, some drastic, that changes the way the parts of the systems fit with in it.

I uppsatsen undersöks bildens betydelse för den svenska utvandringen till Amerika vid 1900-talets början. Utgångspunkten är i Västernorrland och en analys av Örnsköldsviks Allehanda,Allers Familj-Journal och Hvita Stjern-Liniens rederibroschyr. Under antagandet att varjebild fick ett större nyhetsvärde i en mer bildfattig kultur än den vi har idag och sparades underen längre tid är syftet att undersöka den blivande emigrantens bildvärld och världsbild. Frågorsom behandlas är: I vilket källmaterial förekom bilder, vilken funktion fyllde de och vilkenkunskap om Amerika kan den blivande emigranten tänkas ha haft? Vidare behandlasemigrantens bildbiografi, Emigrationsbildens ontologi och bilden som Emigrationspåverkandefaktor.

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra länder i världen, där resesyftet inte är arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen så har sekundär data i form av en rapport från SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, där statistik och fakta på svensk Emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda på genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till Emigration, med frågor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mål och förväntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fått fram har sedan ställts mot teorier på bland annat resemotiv, Emigration, mobilitet samt den resandens identitet.Resultatet vi fick fram från den sekundära datan visade att Sverige likt resten av världen är på väg in i en Emigrations-era och att vi likt många andra nordiska länder har en stigande siffra vad det gäller Emigration, och att denna siffra till stor del består av unga personer.

AbstractAn extensive migration from Finland to Sweden took place in the 1960?sand 1970?s.The Finnish immigrant children were brought up with twodifferent sets of values and attitudes; one at the home domain and a differentone at school. Being caught between two different cultures affected thechildren in different ways.The aim of this study is to investigate how the Finnish second generationperceive and identify themselves.Keywords: Finnish background, identity, ethnicity, migrationAbstraktDen omfattande Emigrationen från Finland till Sverige under 1960- och1970-talet medförde att många finska barn anlände till Sverige. De finskainvandrarbarnen uppfostrades med två olika kulturer; en hemma och enannan i skolan och detta kom att påverka barnen på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att belysa vilken etnisk identitet finskaandragenerationsinvandrare uppger att de har. Vidare undersöks omkunskaperna i det finska språket är en betydande faktor för bevarandet avden finska identiteten.Nyckelord: finska invandrare, identitet, etnicitet, Emigration.

The survey aims to investigate and analyze how the image of Sweden and "Swedish character? is produced in the correspondence between Swedish immigrants and family at home, compared to how the image of America and the U.S. is produced. The starting point is the concept of identity, which is shaped by the social group a person belongs, which can lead to stereotypes are formed. How does the Emigrant describe his new life in letters home to Sweden? What comparisons are made? What memories are passed from the time at home? How does the picture changes over time? How does the stereotypes change over time? The material used are remnants and secondary sources in the form of correspondence between emigrants and their relatives back home.

Syftet med uppsaten är att studera emigraitonen från Norrbotten och därtill söka förklaringen till utvandringen. Syftet är också att studera samhällets reaktion på emigraitonen för att hejda utvandringen samt att i det sammanhanget särskilt studera statens försök till kolonisation i Norrbotten. Undersökingen omfattar perioden 1850-1930. Genom att studera faktorer som påverkat Emigrationen i Sverige och Norrbotten såsom ekonomin, religionen, värnplikten och politiken framkommer att både ny och gammal forskning anser att det är den ekonomiska faktorn som är huvudorsaken till Emigrationen. Det var dock en samverkan mellan flera olika faktorer som avgjorde när svenskarna valde att utvandra men den ekonomiska faktorn är den som är mest framträdande.