Syftet med följande arbete är att undersöka vilka för- och nackdelar som finns med ett differentierat skolväsende i form av Elitskolor eller nivågrupperingar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju personer från fyra olika yrkeskategorier. Kategorierna är politiker, företagare, akademiker (i form av universitetsmatematiker) och lärare (i form av en lärare och en lärarstudent). De resonemang som framkommer i intervjuerna analyseras och listas för att ge svar på frågeställningen. De vägs också emot varandra i en slutlig diskussion om vad de sammantaget säger om differentiering..

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda på vilka elever som lärare, och vissa politiker, ser som begåvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete består av en teoridel, där jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begåvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begåvade elever och Elitskolor/elitklasser samt särskild undervisning i Sverige. Detta för att få en bild av hur vissa politiska partier ser på ämnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fått av min undersökning där jag intervjuat åtta grundskollärare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion där jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fått från den praktiska delen.

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor..

Syftet med detta studium är att studera skillnader och likheter i attityder angående inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gå i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland några av skolans aktörer i de respektive länderna. Som metod användes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioårig skolgång i de båda länderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga målet i Sverige är ?en skola för alla?, men i praktiken går skolan mot allt större segregering av elever.