Studien syftar till att undersöka forskares upprätthållande av säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram och hur detta påverkar deras roll som potentiella policyskapare. Studien ämnar vara teoriutvecklande genom att definiera Köpenhamnsskolans aktörsroll inom säkerhetiseringsteorin på ett mer nyanserat och precist sätt. Studien går igenom olika perspektiv inom debatten kring ?bridging the gap? mellan teori och praktik och använder Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori som analytiskt ramverk vid analysen av det empiriska materialet. Studien analyserar artiklar skrivna av amerikanska forskare i amerikanska tidskrifter och undersöker hur och om dessa upprätthåller säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram.

Recently, there have been intense discussions about the humanities and their role in society. Internationally, as well as in a Swedish context, the humanities have been regarded to be in a state of crisis. However, these discussions usually demonstrate a lack of historical perspectives based on thorough empirical research. The notion of a crisis needs to be historicized.In this study, a case is being examined where the relationship between science and society was renegotiated. In the context of World War II, a discourse has been identified in a borderland between science and politics through an analysis of Swedish journals and anthologies during the time period 1937-1947.