Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i Elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat Elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i Elevgrupper både positivt och negativt.

Syftet med studien är att identifiera aspekter av särskild betydelse för samarbetsläxor inom ämnet svenska. Tidigare forskning visar både negativa och positiva effekter gällande läxanvändning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens läxor bör träna både ämneskunskaper och förmågor, samtidigt som den måste kunna vara genomförbar utifrån elevernas olika förutsättningar i hemmet. Samarbetsläxor har introducerats av Skolverket som ett läxalternativ.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade Elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade Elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras Elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+.

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger Elevgrupper och enskilda elever en bättre situation. Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och Elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika Elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer.

Elever i Eskilstuna kommuns förmåga att prestera i grundskolan är påverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppväxt i en miljö som hedrar samma värden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstämmer med skolans och ökar därför elevens möjligheter. Ett motsatt förhållande kan ses hos Elevgrupper med ett lågt symboliskt kapital. Elevers förmåga att prestera är även påverkad av hur elevsammansättningen ser ut. Denna effekt kan verka både i positiv och i negativ riktning.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar på elevernas egen kommunikation kan ge mer bestående kunskaper inom NO. Olika Elevgrupper jämförs för att se om det finns några skillnader beroende på genus eller etnicitet..

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lärdomar av narrativt filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

Mitt syfte med undersökningen har varit att undersöka elevers arbetet med att skapa musikvideo. De frågeställningar jag har använt mig av är vilka strategier de använt sig av, vilka förebilder de refererar till och om det är möjligt att integrera musikvideoskapande i musikundervisning. Min metod har varit att observera, videofilma och intervjua tre Elevgrupper som arbetade med musikvideoskapande på ett högstadium. I resultatet fann jag kategorierna investerad tid, informellt lärande, fokus i arbetet, social kompetens, användande av symboler, kontroll över skapandet och att särskilja sig, vilka jag ser som delar i elevernas identitetskapande..

Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet var att undersöka och analysera om, och i så fall hur, lärares egna erfarenheter från föreningsidrotten har betydelse för planeringen av undervisningen i skolans ämne Idrott och hälsa samt belysa de eventuella konsekvenserna detta kan få för eleverna.Studien använde sig av följande frågeställningar:Undervisar lärare i Idrott och hälsa i större utsträckning inom moment som de har egna erfarenheter av från föreningsidrotten än inom moment där de saknar egna erfarenheter?Använder lärare i Idrott och hälsa de idrotter som de själva har erfarenhet av inom ämnets undervisning i syfte att eleverna skall lära sig något mer än själva idrottens utförande?Finns det Elevgrupper som gynnas eller missgynnas av lärarens egna föreningsidrottsliga erfarenheter?MetodDatainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare i två F-9 skolor i Stockholms län. Totalt genomfördes sex intervjuer. Intervjupersonerna var tre män och tre kvinnor i åldrarna 28 till 63, samtliga med behörighet att undervisa i ämnet Idrott och hälsa. En dokumentinsamling med lärarnas lektionsplaneringar kompletterade intervjuerna.

BakgrundI denna intervjustudie har två olika Elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssättning, samt hur de ser på formativ bedömning inom ämnet. Fokus ligger på att ta reda på vilka faktorer lärarna upplever påverka dem i deras bedömningsarbete. De frågor studien söker besvara är hur idrottslärarna arbetar med bedömning, hur lärarna ser på användningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svårigheter i bedömningsarbetet.  Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolan senare år och från två olika skolor, deltog i studien.Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framträtt då lärarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning.

Det debatteras ofta om huruvida skolmaten är tillräckligt bra eller inte. I tidigare studier har det visat sig att eleverna ansåg att skolmaten smakade illa och att många elever inte åt lunch över huvudtaget. Det finns studier som påvisat att elevernas inlärnings - och koncentrationsförmåga har påverkats negativt av utebliven skollunch.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Elevgrupper för att få fram vilka åsikter som förekommer om skolmaten. I vår frågeställning och analys har vi fokuserat på elevinflytande och förbättringar av skolmaten. Vårt resultat visar att det inte förekommer några större skillnader mellan pojkar och flickors åsikter om mat.

Denna uppsats handlar om hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring kost. Syftet är dessutom att undersöka elevers uppfattningar om kostundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den metod som har valts till denna studie är en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem idrottslärare samt fyra Elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för kostundervisningen, vilket anses kan främjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrån samma målsättningar. .