Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av Elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av Elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Syftet med studien var att få reda på hur lärare upplever religionskunskap. Fyra underfrågor har använts: om lektionsinnehållet, om religionsböckerna, om elevernas syn på religionskunskap och om lärarnas egna förutsättningar. Sex intervjuer av lärare i årskurs 4-6 låg till grund för studien. Resultatet blev att ämnet upplevs som andra ämnen, världsreligionerna upplevs som viktigast att ta upp och framförallt kristendomen, men även islam. Böckerna upplevs som dåliga och nödvändiga att komplettera.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer Elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i så fall hur, matematiklärare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förändras då de övergår till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare år och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lärare. Utifrån tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn på lärande, analyseras dessa fem lärares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, Elevcentrerad undervisning och ett mer jämlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med är vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sätt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att påverka långtgående relationella maktstrukturer..

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om läsvanor och läskultur på yrkesförberedande program ? ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses).

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och Elevcentrerad.

Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie.

Denna examensuppsats är skriven på Lärarutbildningen på Malmö Högskola inom ämnet för Religionsvetenskap och lärande och visar på elevers attityder till ämnet Religionskunskap. I min undersökning ingår 78 enkäter som delats ut till elever i år 8 och 9 och tre intervjuer med elever i år 8 och 9. Frågeställningarna som besvaras är: Vilka tankar har grundskoleelever kring religionskunskapsämnet idag? Anser grundskolelever att religionskunskapsämnet är relevant idag? Hur har religionskunskapsämnet förändrats i den svenska skolan under de senaste seklen och hur har debatten kring ämnets existens sett ut? Undersökningen visar på att eleverna tycker det är viktigt med kunskaper i Religionskunskap samtidigt som de anser att ämnet inte intresserar dem så mycket. Min slutsats är att bristen på intresse för ämnet har samband med att det eleverna anser är viktigt och som är i linje med kursplanen inte stämmer överens med det eleverna upplever att religionsundervisningen fokuserar på.

Denna examensuppsats är skriven på Lärarutbildningen på Malmö Högskola inom ämnet för Religionsvetenskap och lärande och visar på elevers attityder till ämnet Religionskunskap. I min undersökning ingår 78 enkäter som delats ut till elever i år 8 och 9 och tre intervjuer med elever i år 8 och 9. Frågeställningarna som besvaras är: Vilka tankar har grundskoleelever kring religionskunskapsämnet idag? Anser grundskolelever att religionskunskapsämnet är relevant idag? Hur har religionskunskapsämnet förändrats i den svenska skolan under de senaste seklen och hur har debatten kring ämnets existens sett ut? Undersökningen visar på att eleverna tycker det är viktigt med kunskaper i Religionskunskap samtidigt som de anser att ämnet inte intresserar dem så mycket. Min slutsats är att bristen på intresse för ämnet har samband med att det eleverna anser är viktigt och som är i linje med kursplanen inte stämmer överens med det eleverna upplever att religionsundervisningen fokuserar på.

Syftet med denna Elevcentrerade studie är att undersöka några aspekter av läsförståelsedelprovet i Kursprov 1 ur ett andraspråksperspektiv. Den första undersökningen utgår från elevtexter som besvarar en öppen nyckelfråga efter ett autentiskt delprov. Resultatet visar en variation av erfarenheter. Två problematiska aspekter som flera elever framför är provtiden och svåra ord. För att vidare undersöka dessa aspekter får samma elever utföra ett motsvarande delprov som är fritt från sekretess men då utan tidspress där eleverna även skriver upp de ord som de väljer att slå upp i ordbok.

Uppsatsen undersöker hur olika kategoriseringar av lärarprofiler kan vara till hjälp att ge förståelse för vad det innebär att vara lärare i slöjd. En komparativ innehållsanalys används som metod då en jämförelse mellan kategoriseringar gjorda av tre slöjdforskare och tre forskare inom annan didaktisk forskning sker. Resultatet visar att slöjdlärarprofiler har olika undervisningsmål, dessa är att eleverna ska utveckla: förståelse; tekniska kunskaper; skapande förmåga och personlig utveckling. Analysen visar också att det i slöjdämnet finns lärarprofiler som har otydliga undervisningsmål. I jämförelse mellan slöjdlärarprofiler och lärarprofiler inom annan didaktisk forskning uppmärksammas temat undervisning med olika centrering och grad av kontroll. Resultatet visar att det finns lärarcentrerade och Elevcentrerade lärarprofiler inom både slöjd och annan didaktisk forskning.