Syftet med det här arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehållet i en text vi läst och om jag som författare kan använda särskilda tekniker för att öka chansen att läsaren kommer ihåg.Mitt arbete grundar sig främst på tidigare forskning och studier gjorda på människors minne av text. Några av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete är Wolfe och Wodwyk?s (2010) jämförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om Elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjälpa Sveriges allmänhet att förbereda sig inför ett Elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag även gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med målgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats är att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för läsaren, meningsfullt innehåll är det mest effektiva för att läsaren ska minnas informationen.

Elvabrott och reaktiv effekt är två faktorer som förorsakar stora överkostnader vid samtliga elbolag. Dessa kostnader överförs i sinom tid till kunderna.Samtidigt mer och mer regler och normer kräver större tillsynt för kundernas fördel. Kostnaderna bör optimeras och information bli tillgängligare. Installationen av de nya fjärravläsningssystemen öppnar nya möjligheter för att förbättra dessa processer.Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera processer och procedurer i tre elbolag för att hantera reaktiv effekt hos privatkunder och Elavbrott.Resultatet visar att elbolagen är mycket konservativa med sina processer och fortfarande finns utrymme för flera förbättringar. Reaktiv effekt tas inte i beaktande och underskattas ordentligt av elbolag hos vanliga hushåll.

To be able to secure a safe and reliable power supply is becoming increasingly important since society depends on services and functions that need continuous power supply. The delivery rate in Swedish power supply is 99.98 % which insists on a high availability. During the past decade several storms has passed Sweden which resulted in large amount of tree felling leading to extended power outages. During these storms many socially critical activities, such as electric utility company Fortum, experienced disruption in mobile communication which affected the crisis management. This paper has investigated Swedish mobile operators? crisis management at Hi3G, Tele2 and TeliaSonera with a case study of the storm Dagmar that hit Sweden during December in 2011.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamt att gräva ned de elledningar som ingår i Sveriges lokalnät för att på så vis göra elleveranserna säkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 får som följd att nätbolagen måste betala ut höga avbrottsersättningar till dess kunder om avbrott inträffar. Det innebär att nätbolagen måste säkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersättningskostnader. I lagförslaget står det inte att nätbolagen skall gräva ned sina elledningar, men för att kunna säkra elleveranserna till såväl tätort som glesbygd menar nätbolagen att de är tvungna att gräva ned elledningarna vilket skulle innebära stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nätbolagen skulle kunna leda till höjda nätavgifter för dess kunder och frågan är om kunderna är beredda att betala höjda elkostnader för att säkra elleveranserna till glesbygden.

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för användning i villor. Som energikälla används de heta rökgaserna från förbränningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av året då värme- och energiförbrukningen är som störst i vårt land. Under den varma årstiden finns den tillgänglig som reservkraftverk. Tanken är att stirlingmotorns värmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för användning i villor. Som energikälla används de heta rökgaserna från förbränningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av året då värme- och energiförbrukningen är som störst i vårt land. Under den varma årstiden finns den tillgänglig som reservkraftverk. Tanken är att stirlingmotorns värmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

Samhällets beroende av elektrisk kraft samt sårbarheten i leveranserna är en viktig och ständigt aktuell fråga. Förändringar i samhällets struktur samt utveckling av den teknik som används i vardagen ökar ständigt vårt beroende samtidigt som medborgarnas krav på trygghet och förutsägbarhet är fortsatt stort. De senaste årens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordåd utgör en påminnelse om riskerna för samhällets normala funktion.De konkreta hot som vi förut uppfattat, främst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som är svårare att möta med planering och resursstyrning.Parallellt med ovanstående förändringar i vårt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att påverka aktörerna på elmarknaden minskat drastiskt genom stora avregleringar. En ökande efterfrågan globalt medför också osäkerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov.Uppsatsen påvisar sådana konsekvenser av långvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sådana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte är försumbar.De största behoven av åtgärder finns inom områdena information, samverkan och fortsatta riskanalyser.Ämnet är utformat i samarbete med Länsstyrelsen i Värmlands län med avsikt att stödja pågående risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att översiktligt belysa riskanalysens element ?Konsekvens? och ?Sannolikhet? inom ämnesområdet, dra slutsatser som ger vägledning för lämpliga åtgärder samt lämna förslag på fortsatt utredningsbehov..

 Fortum Distribution som ingår i Fortumkoncernen ansvarar för elförsörjning till kund. Uppgiften med detta examensarbete är att skapa en applikation i syfte att visa hur man kan använda GIS (Geografiska Informationssystem) för att korta ned inställelsetiden vid strömavbrott. Den 1/1 2006 infördes en lagreglering (Ellagen, kap 10, § 9-16) om avbrottsersättning, därför vill energibolagen minska avbrottstiden så mycket som möjligt, bland annat genom att korta ned inställelsetiden. Analyser som baseras på NVDB-data, ska göras för att påvisa nyttan med GIS hos Fortum Distribution. Examensarbetet avgränsas geografiskt till Fortums Distributions koncessionsområde i Värmlands län, den del av Västra Götalands län som tidigare var Skaraborgs län samt Bergslagen. Genom att skapa en databas innehållande attribut och domäner, vägdata från NVDB samt Fortum Distributions data, läggs grunden som inställelsetiden ska beräknas från.

Studien belyser hur människor, som drabbades av stormen Gudrun i januari 2005, upplevde och handlade då de inte kunde nås av viktig kriskommunikation på grund av el- och teleavbrott. Syftet är att belysa dels de svårigheter som bristen på medier innebär för katastrofdrabbade människor i det svenska informationssamhället, dels hur deras kommunikationsmönster förändras för att tillfredställa det informationsbehov som finns.Arbetet är kvalitativt med intervjuer och observationer som huvudsakliga tekniker. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta personer på den småländska glesbygden, som är ett område som drabbades av hårt av stormen. Olika kommunikationsmodeller, mediekategorier, begreppet informationssamhälle och användningsmodellen utgör mina metodologiska utgångspunkter.Materialet visar att utan fungerande medier, kände intervjupersonerna sig utsatta och avskärmade. Informationsbehovet efter stormen var stort och då medierna inte kunde fungera som kanal tog kriskommunikationen nya vägar och former.

Title: The mortgage limitation and its impact on the mortgage marketLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Mattias Arnkvist and Magnus Vitasp PerssonSupervisor: Lars SteinerDate: 2011 ? MayAim: We have conducted this report to find out what effect the mortgage limitation has had on the mortgage market since its introduction in autumn 2010. The mortgage limitation has both before and after the introduction been a topic of discussion as it affects many and above all makes it diffucult for certain customer groups.Method: This report was written by a qualitative method. The report uses qualitative and quantitative data. The quantitative data we have in the report are printed literature in books, articles and journals as well as data taken from Internet.

Miljö och energianvändning blir ett mer aktuellt ämne. 40 % av landets totala energianvändning går idag till bostäder.[1] Om elpriserna stiger under den närmsta tiden kommer det med stor säkerhet leda till att människor blir mer kostnadsmedvetna och gärna hittar sätt för att minska sina energikostnader. Som ett led i detta har hustillverkare tagit fram ett energisnålt alternativ till det vanliga huset. Det benämns lågenergihus och använder mindre energi än de hus som är vanliga på marknaden idag. Det här är möjligt genom att lågenergihus byggs på ett annorlunda vis jämfört med ett ordinärt hus.

Dagens teknik är i allmänhet avancerad och med en ständig utveckling går vi mot ännu mer avancerade system. Detta gäller inte minst inom sjukvården. Detta medför även att riskerna ökar och att nya risker skapas. För att förhindra olyckor görs riskanalyser av de tekniska systemen, vilka identifierar eventuella riskkällor och dess konsekvenser innan möjliga skadehändelser inträffar. Vad är en risk? Definitionen av en risk är kombinationen av en slumpmässig händelse med negativa konsekvenser för människors hälsa, liv eller miljö samt sannolikheten för denna händelse.