Samtidigt som datorernas hårdvara utvecklas i en hög takt blir datorspelen allt mer grafiskt tilltalande. Möjligheten att lägga vissa av dessa resurser på nytänkande speldesigner har till stor del försummats, och detta arbete handlar om att skapa ett automatiskt genererat Ekosystem som ständigt är under utveckling. Arbetet har två egentliga mål, där det första går ut på att utveckla en arkitektur och sedan utvärdera den genom en mängd designade scenarion. Problemet ligger främst i att identifiera vilka faktorer som påverkar ett Ekosystem på ett sätt som skulle ha varit intressant att använda i en speldesign, och sedan skapa växter som kan leva samt fortplanta sig inom olika naturområden. För att testa arkitekturen på ett konkret sätt utvecklas en applikation där ett Ekosystem kan simuleras.

Procedurell generering innebär att innehåll genereras automatiskt istället för att skapas för hand. En form av procedurell generering är att inte bara generera innehåll en gång, utan även fortsätta uppdatera innehållet allteftersom tiden går. Ett intressant användningsområde för detta är artificiella Ekosystem, där växtligheten hela tiden uppdateras dynamiskt baserat på förhållandena i världen. Detta kan skapa mer variation och dynamik i dataspelsvärldar men kan också användas för att skapa spel med fokus på Ekosystemet, exempelvis med ett pedagogiskt syfte. Målet med detta arbete är därför att utveckla en modell för simulering av artificiella Ekosystem i dataspel, där systemet uppdateras dynamiskt.

Ekologi är en central del inom biologin och studier visar att elever har svårt för att resonera kring ekologi. Med hjälp av brickintervjuer har några gymnasieelevers förmåga att använda artkunskap vid tolkning av ett Ekosystem studerats. Brickintervjuer är en form av kvalitativ intervjumetod, där eleverna får resonera kring föremål från ett Ekosystem. Dessa intervjuer utfördes före och efter en kurs om det rinnande vattnets ekologi. Jag fann i min studie att fyra av fem elever förbättrade sina artkunskaper under kursen och dessa fyra elever kunde dessutom uttrycka en ökad förståelse för Ekosystemet.

Syftet med studien är att utröna hur viktig fotosyntesen är när elever beskriver ett Ekosystem. I dagens undervisning läggs det mycket tid på att eleverna ska lära sig fotosyntesbegreppet. Tidigare studier har visat att elever har svårt att förstå fotosyntesen, och vi vill med vår studie undersöka om det finns en koppling mellan förståelse av fotosyntesen och användningen av fotosyntesen i beskrivningen av ett Ekosystem. Intervjuer med gymnasieelever genomfördes vid två tillfällen. Vid det första tillfället fick eleverna svara på frågor om fotosyntesen och respirationen, och vid det andra tillfället beskrev de ekologin i ett akvarie.

Målet med detta verk var att undersöka vilken AI-teknik som är mest lämpad att styra beteende i ett artificiellt Ekosystem. En tillståndsmaskin och en genetisk algoritm har implementerats. Dessa AI-tekniker har jämförts med avseende på tre olika aspekter: effektivitet, anpassningsbarhet och flexibilitet. För att kunna genomföra tester har individer och en experimentmiljö implementerats. Testerna gjordes på fyra olika banor.

Artificiella Ekosystem är en tillämpning av artificiell intelligens som har funnits länge. Användningsområden för artificiella Ekosystem innefattar främst biologiska simulationer men även andra typer av simulationer förekommer. Genom att simulera individuella djur blir den artificiella intelligensens uppgift att styra djurens beslut utifrån dess individuella förutsättningar och kamp för överlevnad. Detta arbete behandlar frågeställningen vilken beslutsalgoritm som är bäst lämpad att för att använda till ett artificiellt Ekosystem i ett spel. Två beslutsalgoritmer jämförs, en dynamisk som bygger på maskin inlärning och en statisk som inte är kapabel att lära eller minnas.

Denna rapport är en del i ett självständigt arbete där en pedagogisk produkt utformats för Evolutionsmuseet i Uppsala och är även en del i projektet ?Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet?. Produkten kommer att ingå i Evolutionsmuseets utställning Svensk fauna och behandlar skalbaggar som nedbrytare på markytan i naturen. Produkten består av ett informationsblad skrivet som en berättelse och ett tittskåp. För att undersöka behovet av samt utvärdera vår produkt har vi använt oss av semi-strukturerad intervju och deltagande observation som metod.

The purpose of this essay is to do an ecocritical reading of Vilhelm Moberg?s The Emi-grants from 1949. By asking and answering the three following questions; How does a system present itself, What are the different reasons for emigration; Why does differentsystem fit some well and some not.By using two articles from Green Planets - Ecology and Science Fiction to illus-trate two different views; Different parts value in an Ekosystem and The Ship as an ecosystem. I have also created, based on the literary text four different terms concern-ing the dynamic system; Stable, Static, Unstable and Collapsing systems. I have found that all system goes through changes, some drastic, that changes the way the parts of the systems fit with in it.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur elever i Australien tänker kring begreppethållbar utveckling med tanke på landets känsliga och unika Ekosystem, klimatrelaterade problemsamt långa transportavstånd. Som metod använde vi oss av samtalsintervjuer ochdirektobservationer och utförde dessa på de skolor och utbildningscentrum vi besökte. Vi valdeframförallt att intervjua elever, men även pedagoger för att förhoppningsvis få en mer nyansrikbild och förståelse för elevernas sätt att svara. Med denna uppsats fick vi uppfattningen att fleraelever faktiskt har en nära relation samt en vidsyn och förståelse för begreppet hållbarutvecklings många sidor. Många elever kan också se samband mellan orsak, konsekvenser ochåtgärder för de miljöproblem som finns i Australien.

Ett ökande problem inom Europa och Sverige är invasiva skadegörare på vedartad material av släktet Phytophthora. Dessa introducerade patogener har samevolverat med värdväxter i sin ursprungliga miljö. När dessa skadegörare sprids i andra Ekosystem kan de orsaka ett epidemiskt sjukdomsförlopp på flertalet olika växter i sin nya miljö. Phytophthora alni subsp. uniformis är en typisk sådan skadegörare, vars geografiska ursprung är oklart men troligtvis är den en hybrid mellan två arter av Phytophthora som med hjälp av plantskolehandeln möts.

Inom hållbar design har man under senare år börjat härma naturen för att hitta nya lösningar på människans problem. Naturens Ekosystem fungerar som praktiska modeller för kretsloppsfungerande miljöer där energi och material tas om hand ? precis som visionen för den hållbara staden. Genom att dels förstå Ekosystemets uppbyggnad, dels övergången från ekologi till design, kan man efterlikna Ekosystem i den urbana miljön. Designstrategin biomimik är en tillämpning av detta förhållningssätt, där man efterliknar naturens processer i arkitektur.

Permakultur innebär att skapa uthålliga mänskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande Ekosystem. Den enskilda människan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnås. Denna litteraturstudie presenterar växter utifrån skogsträdgårdens skiktindelning, vilka representerar växternas olika funktioner i ett Ekosystem. Skogsträdgården är ett centralt odlingssätt inom permakulturen, där främst perenna växter kombineras i naturenliga kompositioner till en hållbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera växterna i skikt kan man få en överskådlig bild som förenklar skapandet av hållbara Ekosystem för stadens olika ?trädgårdar?.

Sedan 1980 har begreppet hållbar utveckling använts i miljösammanhang. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs år 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten är ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Rapporten handlar om en ekologisk hållbar utvecklig där samhällets produktion och konsumtion håller sig inom ramen för vad jordens Ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen är att påvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan få för Thailand utifrån faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frågor. Frågeställningarna i uppsatsen är: Hur hållbar är utvecklingen av turism längs Thailands kuster? Den andra är: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser.

Att bevarandet av biologisk mångfald är en grundpelare för att nå en hållbar utveckling enades världens länder om i Konventionen om biologisk mångfald (CBD) som upprättades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen förespråkas den s.k. Ekosystemansatsen (EA), vilket är en strategi som innebär en helhetssyn på Ekosystem. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad EA tillämpas på nationell och regional nivå. Frågan är också om EA är en bra utgångspunkt för att upprätthålla biologisk mångfald på landskapsnivå samt vad som kan öka tillämpningen av EA på regional nivå.

Att bevarandet av biologisk mångfald är en grundpelare för att nå en hållbar utveckling enades världens länder om i Konventionen om biologisk mångfald (CBD) som upprättades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen förespråkas den s.k. Ekosystemansatsen (EA), vilket är en strategi som innebär en helhetssyn på Ekosystem. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad EA tillämpas på nationell och regional nivå. Frågan är också om EA är en bra utgångspunkt för att upprätthålla biologisk mångfald på landskapsnivå samt vad som kan öka tillämpningen av EA på regional nivå.