Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad högskolestudenter har för matvanor och kroppsuppfattning. Resultatet grundar sig på enkätsvar som delades ut till 48 studenter vid en högskola i södra Sverige, 24 kvinnor och 24 män. Tre grupper utformades: Ekonomutbildning, Lärarutbildning och Hälsa/ vårdutbildning. Resultatet visar att det att 44 av de 48 deltagarna anser sig ha bra självkänsla men majoriteten ansåg att skolarbetet påverkade självkänslan. Många kände sig även stressade inför tentor vilket för en del fick följden att de slarvade med maten.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad högskolestudenter har för matvanor och kroppsuppfattning. Resultatet grundar sig på enkätsvar som delades ut till 48 studenter vid en högskola i södra Sverige, 24 kvinnor och 24 män. Tre grupper utformades: Ekonomutbildning, Lärarutbildning och Hälsa/ vårdutbildning. Resultatet visar att det att 44 av de 48 deltagarna anser sig ha bra självkänsla men majoriteten ansåg att skolarbetet påverkade självkänslan. Många kände sig även stressade inför tentor vilket för en del fick följden att de slarvade med maten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera revisionsbyråer, lärosätets respektive studenters attityder till Ekonomutbildningen samt ange tänkbara förslag till förbättringar.Vi har genomfört fallstudier på revisionsbyråer, lärosätet och studenter. Med denna fördelning av respondenter har vår uppgift varit att undersöka respektive attityder till Ekonomutbildningen. Därmed har vi studerat ett fenomen för vilken den kvalitativa metoden ger empirisk närhet och är ett verktyg för djupare förståelse. Dessa förutsättningar stämmer väl överens med Glaser & Strauss metod ?Grundad Teori?.Med utgångspunkt i olika vetenskapliga artiklar har vi kommit fram till respektive respondents attityd till Ekonomutbildningen.Den empiriska bidraget i uppsatsen består av primärdata från de intervjuer som genomförts med revisionsbyråer, lärosätet och studenter samt övriga nyckelpersoner med koppling till Ekonomutbildningen.

Varje år tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och så många som 650 studenter läser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i Gävle (HiG). Vi är själva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebär blandade känslor av både förväntan och oro. Orsaken till denna osäkerhet är till stor del det faktum att vi inte vet vad som förväntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lärt oss under vår utbildning och vad förväntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna fråga har vi intervjuat före detta studenter från HiG, varav en man och en kvinna från den privata sektorn samt en man och en kvinna från den offentliga sektorn.