Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som Ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli Ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning. Tolv år senare hade stort antal Ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges Ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli Ekokommuner. SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt.

Miljöfrågorna har under den senaste tiden varit ett aktuellt ämne och som även verkar bli viktigare med tiden. Detta på grund av den mänskliga påverkan på miljön som har blivit allt mer synlig under de senaste 50 åren. Exempel på denna påverkan är det förändrade klimatet, överutnyttjandet av naturtillgångar och föroreningar i naturen. Detta har i sin tur medfört att olika organisationer valt att redovisa sina miljöarbeten i en så kallad miljöredovisning. Kommuner är en av dessa organisationer som väljer att miljöredovisa och använder sig utav så kallade gröna nyckeltal för att underlätta uppföljningen av arbetet. .

Den rekordartade tekniska utvecklingen som världen har utsatts för under de senaste 100 åren har lett till att vi nu får se dess negativa biverkningar, förstörelsen på vår natur. Detta har i sin tur lett till att organisationer fått upp ögonen för fördelarna som uppstår med att arbeta mot miljöförstörelsen. Nya organisationer och företag gör entré på marknaden hela tiden och alla, nya som gamla, spelar en stor roll för vår miljö. Genom att arbeta för en minskad miljöpåverkan kan en organisation inte endast skaffa sig konkurrensfördelar utan även skapa ett bättre samarbete med intressenter och sina anställda.Denna framväxt av miljömedvetna organisationer gjorde det intressant för oss som författare att titta närmare på hur dessa organisationer använder sig av grön marknadsföring. Vi valde att applicera det på en kommun, nämligen Halmstad kommun.

Uppsatsen har som syfte att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom att en kommun väljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. När en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjänst måste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och är EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemsländer i EU måste följa dem. När Rättviks och Sigtunas kommuner skulle begära en ny anbudsförfrågning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. Båda kommunerna blev stämda av leverantörerna som ansåg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. Båda kommunerna hade räknat med att bli stämda redan innan de la ut förfrågningen men valde ändå att fortsätta med processen.

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som Ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli Ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning. Tolv år senare hade stort antal Ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges Ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli Ekokommuner. SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt.