Vårt sätt att se på och uppfatta naturen har stor betydelse för hur vi kommer att värdera och använda den. Vilken naturuppfattning vi utvecklar beror på kulturella och samhälleliga ideal som återspeglas och formas genom media. En av de medieformer som bidrar till detta är reklamfilm. I den här studien utförde vi en semiotisk filmanalys där vi med hjälp av natursyner och Ekofeminism synliggjorde och diskuterade hur naturen gestaltas i fem reklamfilmer. Vad som framkom var de tecken och symboler som fanns i reklamfilmerna, vilka ledde oss vidare mot natursyn och Ekofeminism.

En analys av natursyn och ekofeministiska tendenser i Barbara Kingsolver's roman Flight Behaviour..

Denna uppsats vetenskapliga grund hämtas främst från Ekofeminism med tanken om jämställdhetsarbetets samband med miljövård, samt närvarons politik med teorier kring representationens betydelse för den politik som förs. Ekofeministisk teori menar att det finns betydelsefulla samband mellan förtrycket av kvinnor, icke-vita människor, och fattiga på ena sidan och den icke-mänskliga naturen på andra sidan. Detta innebär att kvinnor på ett bättre sätt förstår det förtryck som finns mot icke-mänsklig natur än män. Teorin om närvarons politik menar att det styrande idéfokuserade politiska systemet går miste om viktiga perspektiv och kunskaper som en mer representativ politik kan ge. Närvarons politik utgår från att politiskt underrepresenterade sociala grupper kan bidra med perspektiv och kunskaper som annars förblir ohörda.

En studie av föreställningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. Frågeställningen besvaras med hjälp av en innehållslig idéanalys bestående av två analysfrågor med en rad följdfrågor. Den första analysfrågan söker hur det gudomliga förstås hos de olika teologerna, följdfrågorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrågan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrågorna söker om relationen är intern eller extern, om det är en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om människan har något särskilt ansvar inför det gudomliga. .

Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och Ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut..

This master thesis is about one of the first female in the Swedish Parliament, Elisabeth Tamm (1880?1958), and her political articles in the magazine Tidevarvet. The aim of this study is to find similarities with Tamm?s political thoughts with the Ecofeministic theory. Due to women?s right to vote 1919 women citizenship was in a political debate.

Abstract The extraction and usage of energy give rise to immense environmental problems which helps to accelerate climate change. Energy is an important resource for the community and there are a variety of different types of energy sources available, that are either classified as renewable or non-renewable energy sources. The usage of renewable energy sources cause less environmental impact than the usage of non-renewable energy, which in turn means that the energy?s strain on the environment is strongly affected by the type of energy source used.The aim of the study is to describe to what extent attitudes towards renewable energy are affected by whether the individual is male or female, by examining the hypothesis regarding how women have a closer connection to nature and to a larger extent shows on an pro-environmentally friendly behavior than men, and if it also can be detected on issues related to renewable energy and thus imply that women have a friendlier approach towards renewable energy than men. A number of ecofeminist believe that women have a stronger bond with the nature through her embodiment as a woman and by her maternal role, which according to previous research also leads to the fact that women shows on a more extensive environmental behavior.Through a qualitative research method in the form of semi-structured interviews has three female and three male respondents been asked questions with regards to the environment, individual responsibility and energy.