Rapporten består utav en teoretisk undersökning kring hur vibrationer i en svarvbom vid resonans kan dämpas på ett enkelt sätt. CS Produktion, för vilka undersökningen gjorts, har velat öka sin invändiga bearbetning från 1,5 m till 2,5 m. Med så långa överhäng på en bom är det risk för resonansvibrationer som ger dålig ytfinhet och kan i värsta fall skada maskin och personal. Bom och infästning har arbetats fram i ett tidigare arbete, efter arbetet kvarstod utvecklandet av en lösning för dämpningen av bommen.Problemet har undersökts teoretiskt avseende två möjligheter, utifrån om störfrekvensen träffar en eller flera Egenfrekvenser för bommen. Störfrekvensen uppstår från den skärande bearbetningen och måste mätas upp för att senare kunna avgöra vilket av de två fallen som är lämpligt att utgå ifrån.Den första modellen för en träff av egenfrekvensen är en inre stång med en vikt i den fria änden av stången, med den andra änden inskruvad i bommens ändplatta.

Det har funnits problem med utmattningssprickor hos bränsletankarna på stridsfordon 90 och de beräkningar som gjorts har inte kunnat förutspå skadorna som uppkommit. Därför hade ett intresse uppkommit för att se hur vätskan påverkar strukturen vid vibrationer. Detta examensarbete har genom experiment försökt skapa en idé om hur strukturen hos en behållare påverkas vid vibrationer när vätska fylls på inuti behållaren. För att få klarhet i detta designades först ett testobjekt i I-deas för att få fram ett antal önskade modformer. Efter tillverkning utfördes prov i provavdelningens vibrationsbänk med olika vätskenivåer.

ABB Machines tillverkar stora växelströmsmaskiner i form av motorer och generatorer. Ett stort och återkommande problem med de här maskinerna är vibrationer vid driftsvarvtalet. ABB har sedan tidigare använt sig av en stagningsmodell för att lösa det här problemet. Uppgiften bestod i att undersöka möjligheterna att reducera vibrationsrelaterade störningar i utleveransflödet av dessa produkter.I den här rapporten presenteras undersökningar på maskinerna med avseende på egenfrekvens och resonansvibration. Förbättringar i de befintliga stagningsrutinerna har sökts på maskinerna för förskjutning av resonansfrekvenser.

I dagsläget finns det en rad olika eftermarknadsprodukter som påstår sig reducera vibrationer som förekommer vid skoterkörning. Denna rapport har på uppdrag av Center for Vibration Comfort AB (CVK) undersökt skoterstyrets inverkan på vibrationsemissioner för hand-arm vibrationer (HAV), samt vilken inverkan olika eftermarknadsprodukter har på emissionerna. Tidigare rapporter inom ämnet påvisar att skoterförare riskerar mer än tre gånger så hög chans för Raynaud?s fenomen (?Vita-fingrar syndromet?)(17% av förarna påvisade syndromet) gentemot kontrollgrupper (5% påvisade syndromet). De påvisar även att de farliga vibrationerna i styret kunde dämpas med 30-40% genom att använda isolatorer vid motorfäste, välja lämplig längd på styre samt använda gummiplattor vid stödytor.

Syftet med examensarbetet är att ta fram en modell för torsionssvängningar i systemet vevaxel, motortransmission och kamaxeln på SCANIA's 12 liters dieselmotor DC1201. Det höga gastrycket och injektortrycket på SCANIA's dieselmotorer ger upphov till stora moment på både vevaxeln och kamaxeln. Dessa moment varierar kraftigt med tiden och skapar torsionssvängningar hos de båda axlarna samt hos motortransmissionen. Modellen som presenteras är linjär och av frekvens respons typ, den beskriver förloppet i fortvarighet. Axlarna och transmissionen är diskretiserade med totalt 37 frihetsgrader.

Denna rapport är en del av examination till Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik på Karlstads universitet. Examensarbetet gick ut på att ta fram ett nytt koncept för en tailcutter åt Valmet AB Karlstad som är en viktig del i en mjukpappersmaskin vid upp- och omstart av maskinen. Men det skall även ge studenten färdigheter som kommer till nytta i det senare arbetslivet. Till kraven som ställdes på det nya konceptet hörde att den skulle vara billigare än dagens konstruktion, gräns för maximal nedböjning på 5 mm, att konstruktionen skulle vara enkel och pålitligt samt att den skulle vara utformad så att den skulle passa in i små utrymmen och olika montageplatser. Det gjorde arbetet mångsidigt och intressant.

Vid drivning av ortar i underjordsgruvor används ofta en skrotningsrigg för att rensa lös sten från väggar, tak och gavlar som har blivit kvar efter skjutning. Detta görs för att frilägga friskt berg som sedan förstärks och området blir därmed säkrare att arbeta i. Arbetet har utförts hos LKAB i Malmberget som använder skrotningsriggar från JAMA Mining Machines AB av modellen SBU 8000. Projektet har handlat om sprickbildning i bommen på skrotningsriggarna eftersom det är ett vanligt förekommande problem för LKAB och resulterar ofta i driftstopp och onödiga kostnader. Målet har av tidigare nämnda orsaker varit att utreda om orsaken till sprickbildning är kopplat till utmattning, enstaka höga laster eller vibrationer vid Egenfrekvenserna.

Arkitekter och byggnadskonstruktörer har alltid strävat mot egna lösningar. Även om byggmetoderna är lika för tidsperioden, skiljer sig byggnaderna åt. Utvecklingen inom byggindustrin går samtidigt mot bjälklag som byggs slankare och med längre spännvidder för att utnyttja materialets styrka och samtidigt skapa öppna planlösningar. Detta sänker bjälklagens Egenfrekvenser, vilket gör att de riskerar att sammanfalla med lastfrekvenser från personer som vistas på bjälklaget, vilket i sin tur leder till kraftigt förstärkta vibrationer. Responsen i strukturen kan bli så stor att människor känner stort obehag när de befinner sig på bjälklaget.