Uppsatsen belyser olika händelser som finns beskrivna i tre olika dystopiska filmer från 2000-talet. Uppsatsen jämför händelser i filmerna med historiska och nutida händelser i vårt samhälle. Uppsatsen försöker även visa om filmerna visar trovärdiga framtidsscenarion..

The aim of this Masters thesis is to deepen the understanding of how society affects literary criticism by studying the reception of two Swedish dystopian novels and their contemporary anchorage. The questions that we answer here are concerned with how critics have drawn parallels between the novels and events occurring in the contemporary society, and how the critics outlook on the future are connected to ideas about the future in the novels. The first novel, Kallocain 1940 by Karin Boye has been interpreted as a critical statement directed towards totalitarian ideologies. The second novel, After the Flood 1982 by P C Jersild, has been seen as a warning against nuclear warfare. This qualitative study is based on 41 reviews from Swedish daily press.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen ? vad gäller toppskiktet.

Today it is common to state that we are living in an information overloaded society. But there are many different definitions of what can be said to constitute Information Overload and there is a lack of substantial research on the subject. Conclusions in the available literature on Information Overload are often drawn on anecdotal evidence and carries a dramatized picture of the causes and effects of the phenomenon.With the tools of discursive analysis this two years master?s thesis explores how the phenomenon Information Overload is portrayed in six popular science books that deals with the subject: Alvin Toffler (1970) Future Shock, Orrin Klapp (1986) Overload and Boredom, Richard Wurman (1989) Information Anixety, Andrew Keen (2007) The cult of the amateur, Maggie Jackson (2008), Distracted and Nicholas Carr (2010) The Shallows. The result of the analysis shows that there is a common discourse of how the subject of Information Overload is represented, which stretches in and between the books intertextually.