I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invändningar som riktats mot Dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som är en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling är moraliskt riktig om den är vad en dygdig agent karaktärsenligt skulle göra i omständigheterna. Den form av invändningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa på att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses är rätt.Författaren argumenterar för att en Dygdetik lik den Neo-Aristoteliska Dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras så att den undgår invändningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslår att vi istället för att förstå Hursthouses förslag som om det gällde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istället bör uppmärksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslår vidare att det är huruvida en handling utgår från en maxim som karaktärsenligt kan ingå i ett dygdigt liv som är avgörande om den är moraliskt riktig eller inte..

Enligt denna undersökning identifieras läraretiken som en blandning av de tre stora områdena av etiska teorier, det vill säga konsekvensetik, pliktetik och Dygdetik. Läraretik hämtar sin etik från olika områden av samhället såsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta är ett problem då lärarna individuellt måste agera utifrån en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lärares agerande vilket skadar lärares möjligheter till professionalisering. Det noteras också hur avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk förhindrar både etiskt handlande och en eventuell professionalisering.

This paper examines the possibilities of using video games as a tool for education of virtue ethics. By comparing learning aspects in Marc Prensky?s theory Digital Game-Based Learning and Aristotelian virtue ethics, this paper tries to look for similarities in how each theory looks at learning. Prensky?s theory is about how one can use video games in education, which is why it is used here.

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invändningar som riktats mot Dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som är en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling är moraliskt riktig om den är vad en dygdig agent karaktärsenligt skulle göra i omständigheterna. Den form av invändningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa på att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses är rätt.Författaren argumenterar för att en Dygdetik lik den Neo-Aristoteliska Dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras så att den undgår invändningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslår att vi istället för att förstå Hursthouses förslag som om det gällde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istället bör uppmärksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslår vidare att det är huruvida en handling utgår från en maxim som karaktärsenligt kan ingå i ett dygdigt liv som är avgörande om den är moraliskt riktig eller inte..

An employee that informs on illegal or unethical behavior in the workplace is what has been called a whistleblower. Employees that have become whistleblowers have often faced tragic consequences, like threats from the organization, unemployment, bankruptcy and divorce. The purpose of this paper is, on the basis of different ethical perspectives to describe the justification of the whistleblowing phenomenon and apply this to the Swedish whistleblower Ingvar Bratt who ?blew the whistle? when he found out that Bofors AB, the company he worked for, were smuggling arms to the countries Dubai and Bahrein. The method that has been used in this paper is what Björn Badersten call a normative ?givet att?- analysis.

A question that is asked far to seldom is what it means to be a good leader. The answer is not all that simple. It is a comlex and multi-faceted question that varies between the values and what ethical perspective you choose to have. As the title indicates, this essay has one particular ethical-theoretical perspective in focus, virtue ethics. According to the virtue ethics perspective a good political leader is a virtuous leader.

The purpose of this study is to find the virtue ethics John Bunyan presents in Pilgrim´s Progress part 1, compared with the virtues Max Weber presents, and then try Weber´s theory on the empirical data, Pilgrim´s Progress. When I compare the virtues in Weber´s theory with the virtues in Pilgrim´s Progress, I interpret Weber´s theory as limited. From Weber´s theory emerges the puritan virtues: fulfillment of duty, struggle, self-control and live simply. He also mentions gratitude to God and helpfulness to other people, but this is shown through work in the society. These virtues can also be found in Pilgrim´s Progress.

Det här är en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom äldreomsorgens särskilda vård- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor från ett vård- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehållsanalys där huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjälp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och Dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrån resultat och analys är att undersköterskornas arbete är präglat av en mängd etiska val, men också av olika aktörers intressen som påverkar dessa val och vilka ibland försätter undersköterskorna i svåra lojalitetskonflikter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socionomstudenter anser att socionomen bör vara i sin yrkesroll. Detta gjordes genom att studenterna fick ta ställning till tjugotvå olika etiska egenskaper. De etiska egenskaperna placerades i fem olika kontexter för att undersöka om det fanns någon skillnad i värderingen av dem utifrån kontext. Dessa kontexter var: i allmänhet, i kontakt med chef, i kontakt med kollegor, i kontakt med brukare/klienter samt i kontakt med andra organisationer och myndigheter.En kvantitativ tvärsnittsundersökning med surveydesign genomfördes med hjälp av enkäter till samtliga socionomstudenter vid Ersta Sköndal högskola vårterminen 2015. Totalt deltog 116 studenter i undersökningen.Vid analysarbetet användes sociologen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ett dygdetiskt perspektiv.Vi kom fram till att studenterna uppfattat det som att det finns etiska egenskaper av vikt för socionomen i dennes yrkesroll samt att värdering av dessa skiljer sig åt beroende av kontext.

Veterinärer måste navigera mellan många olika intressen och faktorer i sin yrkesutövning: djuret, dess djurägare, samhällets förväntningar, kollegial lojalitet och ekonomiska överväganden. Det är inte alltid självklart vilka intressen som ska väga tyngst; speciellt inte då synen på djurs moraliska status och (egen)värde varierar, både inom yrkeskåren, befolkningen i stort och inom moralfilosofin. Synen på djur har under stor del av historien dominerats av ett antropocentriskt förhållningssätt, i extrema fall har djur setts som maskiner. Idag finns en mångfald av djuretiska teorier och en global rörelse som ifrågasätter människans behandling av djur. Utilitarism och rättighetsetik är exempel på två filosofier som explicit utmanar dagens djurhållning, den senare också det faktum att djur dödas för människans skull.