Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan Drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå Drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla Drogfrihet.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan Drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå Drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla Drogfrihet.

Det finns bristfällig kunskap gällande individens egen process gällande tillfrisknande från ett opiatmissbruk. I dagens samhälle är det förväntat att mäta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmänskliga mötena. LARO är en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte är att nå en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnå och bibehålla Drogfrihet från opiatmissbruk.

Syftet med uppsatsen är att belysa brukares syn på en framgångsrik underhållsbehandling utifrån deras egna betraktelsesätt, uppfattningar och berättelser. Vi har utifrån ett brukarperspektiv undersökt anledningarna till varför en del opiatmissbrukare som erhåller underhållsbehandling lyckas bibehålla sin Drogfrihet. I vår analys har vi valt att använda Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk bas. KASAM omfattar termerna begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och som i kombination med erhållandet av underhållsbehandling tros ha inverkan på resultaten att hålla sig drogfri. Arbetet redogör för vad underhållbehandling innebär samt dess historiska drag då underhållsbehandling som metod i Sverige anses kontroversiell.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin Drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt Drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse för betydelsen av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt vad andliga upplevelser betyder för att lyckas hålla sig drogfri. Den frågeställning som studien utgick ifrån var: Hur beskriver ett mindre urval av intervjupersoner sina erfarenheter av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt för att kunna kvarstå i Drogfrihet? Datainsamlingen bestod av fyra djupintervjuer med personer med egna erfarenheter på området andlighet och beroende. Studien följde således en kvalitativ design och utgick från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position. De viktigaste resultaten visade på att erfarenheten av andliga upplevelser hos intervjupersonerna har haft stor betydelse för att kunna bryta ett beroende samt att kunna kvarstå i Drogfrihet.

Syfte: Syftet är att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre påverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt Drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras på kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberättelser. Tre teman med underfrågor har utarbetats.

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och påverkan av hot och/eller våld riktat mot behandlingsassistenter på boenden utan krav på Drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda på hur hot och våld påverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjälp de får från kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivå, något som också följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och våldsincidenter och anser att det är en del av arbetet.

Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna.

I denna studie återges fem kvinnors väg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lämna missbrukarlivet, och därmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förståelse av den förändringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare går igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien är att undersöka vilka faktorer som har betydelse när kvinnor väljer att sluta med sitt missbruk. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrån en förändringsmodell visade att vägen ut ur missbruk kan vara en lång och mödosam process.

Detta är en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som är en lokal verksamhet inom Socialtjänsten för människor med missbruksproblematik i Biskopsgården. Uppsatsen tar även upp vilka mål deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. Frågeställningarna besvaras med hjälp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de två drogterapeuterna som håller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjälp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

I denna uppsats har vi utgått från bakgrundsmaterial som visar på att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör få och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgångspunkt har syftet varit att ta reda på vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser påverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig Drogfrihet. För att ta reda på detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal från två institutioner som bedriver missbruksbehandling. Våra huvudresultat visade att det är stora skillnader i om personer i missbruk ges rätt förutsättningar för en varaktig Drogfrihet.

Syftet med studien är att skapa en ökad kunskap om hur det är att leva i missbruk och vad det är som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förståelse för vad det är som hjälper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar även samhället oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rådet 2012 refererad i Brottsförebyggande rådet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och inslag av grounded theory.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vägen ut ur missbruk. Vi har utgått från följande frågeställningar: Varför bryter man upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna bryta upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna upprätthålla Drogfrihet? Vi har i vår uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen på så vis att informanternas berättelser har fått stort utrymme. Därför har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp från missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, består av teorier om olika vägar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band.

Denna uppsats undersöker 12-stegsprogrammet som ett tillvägagångssätt för återhämtning av missbruk. Genom ett flertal kvalitativa intervjuer med före detta missbrukare är syftet med studien att få en ökad förståelse för återhämtning av missbruk och gemenskapens värde av ett deltagande i ett 12-stegsprogram och hur detta har hjälpt informanterna att bli drogfria.Slutsatsen är att informanterna upplever att 12-stegsprogrammet har varit av stor hjälp gällande processen mot Drogfrihet och det sociala stödet från programmet har bidragit till deras återhämtning. .