Historiskt sett har lantbruk under en längre tid haft sämre lönsamhet än många andra branscher. Det är en bransch som karaktäriseras av kapitalintensiva investeringar och många osäkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan är inget nytt fenomen, så många som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i någon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sänka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett Driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

SammanfattningEtt generationsskifte är en komplex och tidskrävande process. Därav är det av stor betydelse för ett lyckat resultat att generationsskiftesprocessen initieras i god tid och att en väl genomarbetad plan tas fram innan själva genomförandet äger rum. Fråga som uppkommit är huruvida det får någon betydelse i samband med generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter att verksamheten förläggs i ett Driftsbolag. Under sådana förutsättningar förblir fastigheten i den fysiska personens ägo men verksamheten bedrivs i ett aktiebolag. Är verksamheten däremot inte förlagd i ett Driftsbolag anses den fysiska personen bedriva enskild näringsverksamhet.

Inom jordbrukets primärproduktion pågår idag en utveckling, där företagen blir allt större. En stor del av denna expansion sker inom nuvarande företagsstruktur. Ett allt vanligare sätt är dock att lantbrukare expanderar genom samverkan. Den mest långtgående formen av samverkan är när lantbrukare bildar gemensamma Driftsbolag. Detta innebär i många fall att flera tillgångar blir ägda gemensamt samt att investeringar i varierande grad blir relationsspecifika.

The agriculture is today in a development that leads to bigger and bigger units in the primary production. To be able to follow this development many companies chooses to cooperate in different ways. The most radical change is when farmers fuses with other farmers and merge into to a big collectively owned operation firm. The reason behind this idea is that the firms achieve the big companies advantages by being complement to each other. The purpose of this essay is to make an economic analysis of two crop production companies who works together in an operation firm.

AbstractOne of the most common business models for agriculture is according to Lantbrukarnas Riksförbund (2010) that two or more agricultural companies merge and form a company together. To create strong owners and to be competitive there is a recognized need to create relationships between small firms according to Mazzarol , Mamouni Limnios and Reboud (2013). Oerleman and Assouline (2004) argues that it is possible to achieve success in agriculture by following certain strategic priorities.This paper examines why farmers choose to venture into collaboration and whether cooperation are linked to the strategies of the company. The paper also discusses the pros and cons of partnerships in agriculture. A qualitative comparative research design has been used to answer to the topics and we have interviewed respondents from four different agriculture companies, which have been active in some form of cooperation or collaboration.

I dagens läge arbetar många lantbruksföretag med en ansträngd ekonomi där det gäller att sänka sina kostnader för att öka sin vinst. Då många inkomster och utgifter är rörliga och ändras varje år så som priset på insatsvaror och priset på den sålda varan, gäller det att sänka de kostnader man kan styra över själv. En sådan kostnad är maskinkostnaden, ett sätt för att minska den är att ingå ett samarbete för att bruka maskinerna på större areal. I detta examensarbete görs en analys av två gårdar med hänsyn till deras aktuella maskinkostnader, och de maskinkostnader som skulle uppstå vid två olika samarbeten. De två olika produktionsinriktningar som samarbetet grundas på är en konventionell odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa samarbeten så har vi förutom maskinkostnader även räknat på läglighetskostnader, transportkostnader och intäkter för varje produktionsgren. För att uppnå syftet har fakta samlats in genom litteratur och beräkningar gjorts i ett maskinkalkyleringsprogram från JTI. De två gårdarna som arbetet omfattar brukar idag ca 300 hektar vardera och skulle genom ett samarbete få en samlad areal på ca 600 hektar.

Sammanfattning Syftet med projektet är att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmålsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gårdar, varav två av gårdarna är belägna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De två andra gårdarna är belägna i Surahammars kommun och är intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprättats för varje gård innan och efter ett inträde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jämförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gård.

De miljömål som Sverige har satt upp för bevarande av värdefulla natur- och kulturvärden uppmuntrar till skötsel av naturbetesmarker. Tillgången på naturbetesmarker överstiger dock tillgången på betande djur. Detta tillsammans med den minskade självförsörjningsgraden på nötkött kan tyda på att det finns utrymme för ett större antal nötkreatur i Sverige.Den allt sämre lönsamheten leder dock produktionen i motsatt riktning. De flesta nötköttsföretagen bedrivs som fritidsjordbruk där den huvudsakliga försörjningen kommer från annat arbete än lantbruk. Medelåldern bland lantbrukarna är hög och många kommer förmodligen att avveckla sin verksamhet inom en inte allt för avlägsen framtid.