Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Dricksvattenkvalitet - Sida 1 av 1

Implementation av mätsystem för dricksvattenkvalitet

Följande rapport behandlar konstruktionen av ett system som kontinuerligt ska analysera kvaliteten på vatten. Systemet är uppdelat i mätenheter som utför själva mätningen och en centraliserad server som man kan koppla upp sig mot för att övervaka/justera sina mätenheter.Uppdragsgivaren till projektet var forskare från IFM på Linköpings universitet. De hade sedan tidigare ett fungerande system för att analysera vatten kontinuerligt. Vår uppgift var att ersätta deras system med ett nytt, som var baserat på mindre och billigare hårdvara. Vi har visat att systemet går att implementera på den önskade hårdvaran.Rapporten skildrar även hur projektgruppen tog designbeslut under utvecklingsfasen.

Turbiditet i dricksvatten: mätningar i Luleå kommuns
distributionssystem

Turbiditet är ett mått på partikelinnehåll i dricksvatten samt ett sätt att beskriva vattenkvaliteten. Vattentäkten i Gäddvik, Luleå kommun, har periodvis hög turbiditet. Syftet med examensarbetet är att utreda orsaker till turbiditet i dricksvatten, från Gäddviks vattentäkt till konsumenter i Luleå kommun. Målet är att ge svar på vilken typ av partiklar som orsakar turbiditen. Analyser utfördes före och efter filtrering av dricksvatten.

Dricksvattenprovtagning i enskilda vattentäkter med närhet till nedlagda deponier : En fallstudie i Karlstads kommun

Nedlagda deponier klassificeras som potentiellt förorenade områden. Detta eftersom avfallsmassorna i en nedlagd deponi kan sprida föroreningar till den omgivande miljön även efter driftfasen. Äldre nedlagda deponier utgör generellt ett högre miljöhot än deponier i drift eller deponier avslutade i modern tid i och med att de omfattas av ett lägre miljöskydd. De äldre nedlagda deponierna saknar skyddsbarriärer i under- och överliggande lager, är ofta olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse och har obefintlig övervakning och behandling av lakvattnet. Spridning av lakvatten från deponierna med grundvattnet som recipient har pekats ut som den enskilt största risken förknippad med äldre nedlagda deponier.

Kan klimatförändringarna leda till brunifiering och påverka dricksvattenkvaliteten i barrskogsbältet?

Ytvattenfärgen i barrskogsbältet har sedan industrialismen på mitten av 1900-talet förändrats noterbart. Orsaken till detta är brunifiering och innebär att organiskt material från barrskogen samlar sig i sjöar. En påtaglig effekt av detta fenomen är förändringar i vattenfärg, ju mer löst organiskt material (dissolved organic matter, DOM), desto mörkare vattenfärg. Löst organiskt kol (dissolved organic carbon, DOC) kan komma från två olika källor som visat sig påverka vattenfärgen olika. Alloktont DOC är producerat utanför sjön i de omgivande markerna och ger mörkare färg än autoktont som är producerat inom sjön.

Insamling, rening och användning av vatten i den hållbara hemträdgården.

Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar.