Inom ridsporten läggs stort fokus på hästens träning och välmående, men ryttarens träning glöms ofta bort. Det finns flera anledningar till varför ryttare bör träna även utan häst, man får bland annat en bättre känslighet, kondition och stabilitet i ridningen. Det har gjorts en del studier på fysisk träning för ryttare där det har bevisats att avsutten träning kan förbättra ridningen. Inga tidigare studier har dock hittats där man jämfört hopp- och Dressyrryttares fysiska prestationsförmåga utan häst. Syftet med denna studie är att under ett tillfälle, jämföra hopp- och Dressyrryttare genom ett antal olika tester och ta reda på om det finns några skillnader.

In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ridlärare och ridelever upplever att musik påverkar dem och deras ridning om musik används under dressyrlektioner. Undersökningen är gjord genom enkäter besvarade av ridelever på ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkäter besvarade av ridlärare. I svaren från undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att musiken påverkade dem och deras hästar både till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde även att det var lättare att hitta en bra takt tillsammans med sina hästar i sitt dressyrarbete under träningen med musik, under förutsättning att musikens takt stämde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det någon elev som inte önskade träna till musik.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidåkare slutar respektive fortsätter tävla i längdskidåkning på elitnivå.Frågeställningarna är:Vad fick de elitaktiva att fortsätta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där vi gjorde intervjuer med åtta informanter. Vi ville komma ner på djupet och få reda på hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört ämne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som är elitaktiva samt har varit elitaktiva inom längdskidåkning i åldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter både nationellt och internationellt.