Syftet med denna studie var att skapa en förståelse om hur drama används i förskoleklass. Detta har gjorts genom att intervjua fyra pedagoger. Tre av dessa hade en förskoleexamen och en hade en fritidspedagogsexamen. Via dessa intervjuer har problemfrågeformuleringarna Vad har begreppet drama för innebörd?, Varför används drama? och Hur används drama i förskoleklass? bearbetas.

C-uppsats: ?Drama som pedagogisk metod i undervisningen.? Författare: Linnea Carlsson. Lärosäte: Högskolan i Gävle. Skriven: 2015 ? 02 ? 19Denna studie undersöker lärare och pedagogers syn på drama som metod i undervisningen.

My goal in this study was to research how teachers with education in pedagogical drama think about drama and how to use it as an educational tool. The method I used to acquire the results was by interviews. In total I interviewed six different teachers which had some kind of education in pedagogical drama. This study revealed that all the teachers in some way used educational drama in preschool. The purpose with educational drama is to improve the children's fantasy, creativity, empathy, self-awareness and also their ability to co-operate with other children.

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse om hur drama används i förskoleklass. Detta har gjorts genom att intervjua fyra pedagoger. Tre av dessa hade en förskoleexamen och en hade en fritidspedagogsexamen. Via dessa intervjuer har problemfrågeformuleringarna Vad har begreppet drama för innebörd?, Varför används drama? och Hur används drama i förskoleklass? bearbetas.

Uppläst fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har ännu inte utarbetats för uppläst fri vers, troligen på grund av att det är svårt att fastställa poetiska effekter. Låg talhastighet och särskilda accent- och betoningsmönster är en del av en litterär konvention för den upplästa fria versen. Dessa parametrar är troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för uppläst fri vers.Auditiv, fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplästa fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning fastställer denna talares låga talhastighet, vilken är enligt konventionen för uppläst fri vers.

In this development essay, we are trying to answer how drama studies in education could develop as a subject. Through participation observations and drama lessons in a development group we investigated how drama could develop within multimodality and how this new thinking could promote the identity among the youth. Two different drama lessons and one test lesson constitute our qualitative method. The methods we mainly used were participation observation and reflection. Through Lalanders and Johanssons, Skolan och den radikala estetikens and Ziehes theories we are trying to answer our questions.

The study aims to examine some teachers' and students' conceptions of drama in schools and in after-school centers. ?Educator? in this study refers to after-school leaders and drama teachers.  The study is limited to three educators and three students at a public school in the Stockholm area. This study considers the following questions: How do educators use drama in schools and in after-school centers? How do students perceive drama in schools and in after-school centers? What importance do educators think that drama has for students?The study draws on the socio-cultural theory on teamwork and social interaction.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och i så fall hur förskollärare arbetar med dans och drama i en mindre stad i västerbottens inland eftersom dans och drama nämns i läroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

I den här studien bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. Vårt syfte är att belysa vad förskollärare anser att pedagogiskt drama innebär samt att diskutera hur förskollärare förhåller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill även undersöka om pedagogiskt drama används medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen är genomförd med 22 insamlade enkäter och två intervjuer. I intervjuerna deltog två dramapedagoger.

This essay is built upon the subject of drama. Its purpose was to examine if drama was a good and important educational method to/for children, and if drama is enhancing childrens self-esteem and self-confidence. By reviewing the results from literature and interviews, my intention was to compare the results, in order to find out what the views of the literature and respondents on drama was.I used qualitative interviewing, to find out what the teachers had to say about drama, and I used literature that was relevant to the purpose of the essay. I took a deeper look at the meaning of educational drama and pedagogical drama was, and also the meaning of self-esteem and self-confidence, in order to connect it with the results from the literature and the interviews.  After studying the literature and the interviews, I could see coherence, and therefore compile a result.  Both literature and the interviewed teachers considers drama to be a good and important method within the educational school and that drama positively has got a strengthening effect on childrens self-esteem and self-confidence.

Syftet med följande arbete är att belysa hur pedagogiskt drama som arbetsmetod/didaktiskt grepp upplevs av gymnasieelever på Barn- och fritidsprogrammet. Min avsikt är även att försöka undersöka om man med pedagogiskt drama kan skapa engagemang och aktivt deltagande. För att utforska problemet har jag genomfört två lektionspass i karaktärsämneskursen pedagogiskt ledarskap, med drama som didaktiskt grepp. Med hjälp av egna observationer och reflektionsböcker, där eleverna beskrivit sina känslor och upplevelser, har jag sedan utarbetat resultatet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna i min undersökningsgrupp upplevde drama som ett positivt arbetssätt.

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans.

According to the curriculum for primary schools, pre-school and after-school Lgr11 says that students should experience different feelings and moods using different forms of expression including drama (Lgr11 2011:10). The purpose of this study was to examine how educational drama is used in three elementary schools and for what purpose in teaching. The aim was also to examine the four teachers' perceptions of what educational drama means to them.I have used a qualitative approach with interviews and contacted four teachers from three different schools to get different information for my study. Three of them were educated teachers and one of them was an actor. The information provided in the interviews was analyzed using educational drama theory and previous research. The interviews with the teachers and the actor showed the use of different methods of educational drama in education.

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..