Skador och slitage på brokonstruktioner av betong beror på tösalter, armeringskorrosion och frostcykler i kombination med ökande trafiklaster. Den i särklass vanligaste reparationsåtgärden för dessa typer av skador är att göra en pågjutning. Metoden går ut på att först avlägsna det skadade eller dåliga betongskiktet innan en ny betong pågjuts. För att bedöma hur bra ett pågjutningsarbete är behöver vidhäftningen mellan den nya pågjutningen och gamla betongen fastställas. Den mest använda metoden för detta syfte är s.k.

Denna rapport har tagits fram för att undersöka och sprida information om trikå av pappersgarn från bananväxten manillahampa ?musa textilis?. Behovet av skonsamma och mindre miljöpåverkande material är väldigt aktuellt inom beklädnadsindustrin. Många av de material som används idag tär på miljön och världens resurser. Studien undersöker pappersgarns mekaniska egenskaper och färgbarhet.

Studien behandlar möjligheten att konstruera en kemiskupplösbar eller nedbrytbarsytråd. Tanken är att sytråden ska underlätta separation av olika material, genom ett mer tidseffektiv sprättningssystem. Valt namn i denna studie för denna funktion är kemisksprättning. Genom litteraturstudier har kunskaper om; processer som våtspinning, stapelgarnsspinning, konstruktionskriterier för sytrådar, egenskaper för kitosanfibrer, katalysering med enzym och upplösning genom protolys hämtats. Praktiska labbförsök för torr- våtspinning av kitosan utförs.

Vid Dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning.

Vid Dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning.

ÅF Test Center in Borlänge had a need to expand their capacity for compressive and tensile strength tests. They wanted to do this by using a hydraulic cylinder, which they already possessed, to apply the force with. This required a load receiving structure. The aim of this work was to design and dimensioning a test bench for a cylinder marked NIKE 300 tons. The work would result in a completed design proposal on a test bench which could manage to run the compressive and tensile strength tests of up to 3000 kN.

This technical report describes the master thesis in material engineering called ?Testing of surfaced hardened materials conceivable for gears and shafts?. The work extents 20 academic points. Land systems Hägglunds manufactures and sells different kinds of combat vehicles and terrain vehicles. Since the demands for bigger and stronger vehicles increases all the time, so are the demands on shafts, gears and other transmission details.

Efterfrågan på förnyelsebara och miljövänliga produkter har ökat under de senaste åren. Biobaserade plaster anses vara en av de mest lovande innovationer.   Det övergripande målet med examensarbetet var att undersöka möjligheterna att utvinna xylan och glukomannan ur rapshalm. Metoden som utnyttjades var en hydrotermisk extraktion. Inverkan av temperatur, pH och tid studerades genom att tillämpa ett faktorförsök på två nivåer.

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhållanden (tryck antal passager och därmed energiinsatsen) vid framställning av MFC (mikrofibrillär cellulosa), från enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer påverkar hållfastheten av papper förstärkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att använda MFC som tillsats i papper är att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mängd material kan användas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia används för närvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och därmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan låtas passera genom homogenisatorn en eller flera gånger.

Arbetet mot lättare och bränslesnålare lastbilar går framåt på Scania CV AB, en ny generations hytter är att vänta i vilken höghållfast stål i viss utsträckning ersätter de idag använda mjuka stålen. Komponenter och hyttstrukturer kan därmed med bibehållen styrka göras tunnare och lättare. Bytet mot höghållfasta stål kan ställa särskilda krav på bland annat svetsningen, syftet med detta examensarbete är som en följd av detta att undersöka svetsbarheten i det höghållfasta materialet Docol 600DP och ur ett hållfasthetsperspektiv jämföra detta med det idag använda DX54. Arbetet har bland annat genom statistisk försöksplanering, punktsvetsning och Dragprovning resulterat i svetsytor i vilka hållfasthetsvärden kan erhållas utifrån svetsens elektrodkraft, strömstyrka och svetstid. Svetsytorna ger även svar på de tre olika parametrarnas individuella inverkan på svetsens hållfasthet, här ligger strömstyrkan först följd av svetstiden och elektrodkraften.