Röntgenstrålning påverkar kroppen negativt, både deterministiska och stokastiska skadeverkningseffekter kan uppstå. En undersökning på en datortomograf genererar mycket strålning och användningen av datortomografen ökar. Vissa organ är mer strålkänsliga och de bör skyddas när de utsätts för röntgenstrålning. Syftet med litteraturstudien var därför att studera vilka fysiska strålskydd som finns tillgängliga vid en datortomografiundersökning samt dess inverkan på patientstråldos och bildkvalité. Litteraturstudien styrdes av två frågeställningar: hur mycket minskar stråldosen vid användning av fysiska strålskydd och hur påverkar de fysiska strålskydden bildkvalitén? Litteratur söktes, med hjälp av formade sökord, på två olika databaser och nio artiklar valdes ut efter granskning.

Placeboeffekten; att få klinisk effekt av inaktiv behandling är ett fenomen som tilldrar sig allt större intresse. Trots att mekanismerna bakom effekten ännu är långt ifrån helt klarlagda så finns en stor mängd forskning som visar att placebobehandling på olika vis kan vara av klinisk relevans. Bland de mest imponerande demonstrationerna av placeboeffekten är de experiment som visar att s.k. klassisk betingning kan påverka immunförsvaret. Experiment har visat att detta är möjligt både hos gnagare och människor: en medicin administreras samtidigt som ett neutralt gustatoriskt stimulus i vad som kallas betingningsfasen.

Datortomografi (DT)-undersökningar tenderar att öka i antal. En nackdel med denna undersökningstyp är att den effektiva dosen generellt är högre jämfört med motsvarande konventionell röntgenundersökning. En högre stråldos anses medföra en högre risk för patienten att drabbas av tumörsjukdomar senare i livet. Barn anses i sig vara mer strålningskänsliga än vuxna och de har även en förväntad lång livslängd, under vilken tumöruppkomsten kan ske. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om DT-undersökningar bidrar till strålningsinducerad cancer hos barn.