Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på Dopet.1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat Dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta Dopet bli medlemsgrundande.

I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt tio konfirmandböcker som är utgivna mellan åren 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och är vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar Dopet, dvs. vad som sägs och hur det sägs, samt om och i så fall hur detta material återspeglar bekännelseskrifternas presentation av Dopet.Uppsatsen behandlar frågorna om hur Dopet presenteras i bekännelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstämmighet mellan dessa samt om det går att se någon förändring i samstämmigheten över tid. Konfirmandböcker jämförs dels gentemot bekännelseskrifterna och dels gentemot varandra.Undersökningen visar att det finns en spännvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara på frågan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar även att bekännelseskrifternas funktion som något som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i är tydlig.

I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån Dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring Dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring Dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger Dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med.

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på Dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på Dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna Dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel..

The study reported has been conducted in care service guided by the Swedish law LSS( LSS- act concerning support and service for the disabled). The aim of this study is to examine the experiences of the personnel who have attended the Taktipro introductory course with special focus on how they describe the possible effects this may have had on their daily attendance to their special needs users.The method used is a qualitative method of enquiry, based on interview questions sent by mail to all the participants of the Taktipro introductory course. The result shows that the personnel have a positive view on skills in progress and that this program has facilitated the contact between personnel and their special needs users. An awareness about the importance of physical contact has also been revealed as well as an awareness of their own impact on situations at work. The result also indicates that the personnel feel that they have been able to improve the well being for the special needs users. .

Uppsatsens frågeställning: Jag vill ta reda på hur initiationen in i den kristna tron sker och hur människan tar emot den helige Ande. Bakgrunden till detta är den pingstteologisk inställningen, att man först blir kristen och sedan döpt i helig Ande. Beskriver Bibeln, och framför allt Apostlagärningarna den kristna initiationen på detta sätt? Vad innebär det för dem som lever i det nya förbundet att ha den helige Ande och vara döpt i helig Ande?Slutsats: Läran om dop i helig Ande som en tvåstegsinitiation måste avfärdas. Dopet i helig Ande går hand i hand med syndernas förlåtelse som svar på omvändelse och dop.

I alla tider har Dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för Dopet har dock ändrats under århundradenas gång. Man kan i viss mån säga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel på det är hur de tidiga kristna gick från att vara förföljda till att bli accepterade och så småningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling påverkade många av ceremonierna kring Dopet, liksom dess innebörd.

Dopstatistiken i Sverige sjunker, men ännu väljer en stor del av den svenska befolkningen att döpa sina barn. Syftet med uppsatsen är att undersöka dopsynen bland ett urval präster i Svenska kyrkan och bland ett urval föräldrar som valt att döpa sina barn. Metoden jag använt mig av är den kvalitativa fallstudien med djupintervjuer. Mina frågeställningar innefattar hur Dopets innebörd tolkas av Svenska kyrkans präster, samt kyrkligt och icke-kyrkligt aktiva föräldrar. För att upptäcka förändring eller kontinuitet över tiden har jag jämfört resultatet av min studie med resultat i studier genomförda i början av 1970-talet och början av 1990- talet.

I Svenska kyrkan räknas Dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lärjungarna att ? Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid läsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingår i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, ? känneteckna Dopets kraft och verkan, som består just i den gamle Adams dödande och därefter den nya människans uppståndelse? (2010, 481).

This is an essay within the subject of practical theology. The main interest is baptism. The aim of this essay is to describe the baptism theology of the Church of Sweden (Svenska kyrkan) and the history of the baptism. The goal is also, with the help of qualitative research, to study the view of the baptism with the ones who choose to let their children be baptized according to the liturgy of the Swedish Church in the diocese of Härnösand. The attempt is to give the Swedish church a pattern of action and a direction based on the result of my research.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur nyblivna föräldrar i Sverigeargumenterar för att antingen döpa eller inte döpa sitt eller sina barn. Studienbaseras på semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer fokuserar påföräldrarnas huvudargument. Intervjuerna har sedan kodats och kategoriseratsför att finna likheter och mönster. Föräldrarna som valde att döpa sina barnvar mer flexibla i sin syn på Dopet som religiös handling och fokuserar iställetpå religion.

The purpose of this study was to investigate what view of humans that emerges when priests/reverends talk about man in relation to baptism. The study consists of qualitative interviews with four priests/reverends. There were two representatives from the church of Sweden, and two from the Pentecostal church. The aim and questions in the study focus on what view of humans that emerges. Will there be similarities and differences in the view of humans, and is it possible to refer the result to the respective church.

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer.