Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och Donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och Donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung.Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ?instämmer? eller ?instämmer inte?.

Stamcellstransplantation är en behandling mot flera livshotandesjukdomar, exempelvis leukemi. Sjukdomsförloppet och behandlingenpåverkar familjelivet under en lång tid och det finns begränsadkunskap om hur det påverkar unga syskon. Det övergripande syftetmed studien var att undersöka hur donerande och icke-donerandesyskon upplever och reagerar på transplantationsprocessen. Utifrån enkunskapsöversikt formulerades syfte och frågeställningar till enmindre intervjustudie, fyra retrospektiva kvalitativa intervjuer medtonåringar som donerat till ett syskon. Centralt i upplevelsen var detomtumlande beskedet om sjukdomen, oro för syskonet och att det varsjälvklart att hjälpa sitt syskon.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. En donationsprocess börjar med ett dödsfall och slutar med en transplantation och förhoppningsvis en chans till nytt liv. Många anhöriga kan känna det som en tröst i sorgen att deras anhörige har hjälpt till att ge liv åt någon annan människa. Sverige har låga siffror av tillgängliga medicinskt lämpliga Donatorer. Under 2005 avled 128 Donatorer i Sverige och i september 2006 väntade 571 personer på ett eller flera organ.

Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurDonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv.

Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar därav tas från levande friska Donatorer och ges till en svårt sjuk mottagare. Donatorn kan alltså rädda livet på en annan människa, och bidra till att ge någon hälsa. Tidigare forskning visar att Donatorer har bättre livskvalitet och hälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer där också att det fanns upplevelser hos Donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vårda dessa patienter på ett bra sätt behövs en djupare förståelse för Donatorernas upplevelser av donationen.

Bakgrund: Levande organDonatorer är en betydelsefull donatorgrupp, ca 40 % av alla njurtransplantationer i Sverige sker med organ från levande Donatorer. Njure, lever och benmärg kan doneras från en levande donator.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva erfarenheten av att vara levande organdonator.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på sju vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa samt fyra kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med inspiration av Fribergs (2012) metod.Resultat: Resultatet visade att de flesta inte ångrade sitt beslut att donera, att de själva gjort valet att donera och att de skulle rekommendera andra att donera. Smärta lyftes fram som den mest plågsamma erfarenheten av donationen. Oro och rädsla upplevdes i samband med transplantationen. Donationen hade en inverkan på donatorns hälsa, välbefinnande och livskvalitet.

Bakgrund: Donation av vävnad och/eller organ behövs för att hålla igång transplantationsverksamheten. Transplantation har funnits länge och har växt avsevärt de senaste åren. Trots detta råder det brist på Donatorer och kunskap inom området för allmänheten.Syfte: Syftet var att undersöka kunskap och attityder kring donation och transplantation bland sjuksköterskestudenter, samt undersöka om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor gällande kunskap och attityder.Metod: Webbenkät med 439 deltagare på sjuksköterskeprogrammet termin 1-6, där 84 svarade på enkäten. Totalt 22 män och 62 kvinnor.Resultat:De största angivna anledningarna till att inte donera var etiska skäl 17%, (n=14) samt avsaknad av kunskap 17%, (n=14). Resultaten kunde ej påvisa signifikanta skillnader mellan könen i frågor som attityder, benägenhet samt anledningar till att donera respektive inte donera.

Kronisk njursvikt kan idag endast botas med njurtransplantation, där donationen ofta sker från en levande donator som genomgår en omfattande hälsoundersökning för att få donera. Utifrån den subjektiva kroppen ger donatorn en bit av sig själv och därmed kan både hans/hennes identitet och livsvärld förändras, vilket kan ge ett lidande. Med den här kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och både bemötandet och vården kan därmed förbättras för donatorn. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa njurDonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet åtta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet.

Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström.

In this study I compare the donor portraits on wallpaintings in Scanian churches from the 12th and the 15th century and relate them to medieval society.I find that women were equally capable of owning and donating land during the entire period. The image of the ideal woman changed during the 14th century from a married woman to the unreachable mistress of the chivalrous culture and the holy virgin. Women had a natural place beside their husbands in 12th century donor portraits, while single male donors are more frequent in the 15th century. While 12th century donors were supposed to show their position in society by offering plentiful donations directly to God, donors in the 14th century instead strived to present themselves as humble and pious. The individualisation of late medieval society meant that people had to depend on themselves to achieve salvation..

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar.

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella män har kring reglerna för blodgivning, med inriktning på att homosexuella män i praktiken inte får donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod.Resultatet framhäver att mina informanter klassificerat blod och människor olika, där både utländskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella männen hanterar även reglerna olika, där sjuksköterskorna lägger ett större fokus på att skydda de som ska få blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella männen att reglerna är diskriminerande och bygger på fördomar om att homosexuella män skulle bete sig mer riskfyllt än andra i samband med smitta. Egentligen går det inte med säkerhet att veta om någon är ärlig när de besvarar hälsodeklarationen som ska hjälpa blodcentralen att sålla bort olämpliga Donatorer.Bloddonation från homosexuella män går att se från olika håll och är därför ett komplext ämne utan ett lätt svar, då tekniken inte kan upptäcka smitta omedelbart från smittillfället.

SAMMANFATTNING:Bakgrund: I Sverige råder det bristpå organ. Fler möjliga Donatorer inom intensivvården kan fångas upp omsjuksköterskor har mer kunskap, rutiner och bättre arbetsfördelning. Det är enutmaning för sjuksköterskor att närma sig den sörjande familjen och fråga omsamtycke. Detta kräver kunskap i kommunikation vid mellanmänskliga möten.Syfte: Att beskrivasjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation.Metod: En systematisklitteraturstudie där 14 artiklar inkluderades varav 7 kvalitativa och 7 kvantitativa.Artiklarna har granskats utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis mall.Databaserna Cinahl och PubMed har använts för artikelsökning. Artiklarna äretiskt godkända.Resultat: Resultatet har analyseratsenligt Lundman & Graneheim.

Antalet donationer räcker inte för att fylla behovet för depatienter som väntar på nya organ, vilket leder till attmänniskor årligen dör i väntan på organ. Det är viktigt attpotentiella organDonatorer identifieras och uppmärksammas av sjuksköterskan samt att deras inställning till donation efterfrågas. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vårda den potentiella donatorn samt dess närstående. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans betydelse för närstående i samband med organdonation. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar och visar att sjuksköterskans kunskap om donationsprocessen är av betydelse.

Uppsatsens syfte är att undersöka och förstå argumentationen påinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermaDonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frågorna vilka argument för och emot ordet pappa som återfinnsoch vilka diskurser om föräldraskap och faderskap som framträder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fältet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrån begreppen heteronormativitet och språketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrådar publicerade 2007-2011 på fem subforum för regnbågsfamiljeroch frivilligt ensamstående mammor på sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primärt som en socialt närvarande förälder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebär att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna återfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstående,heteronormativ omvärld, för att privata Donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsföräldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur föräldrar bör berätta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I båda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.