Sök:

Sökresultat:

26 Uppsatser om Dokumentationskrav - Sida 1 av 2

Internprissättning : Bevisbörda, dokumentationskrav och rättssäkerhet

As the globalization of companies increases day by day, the need for a clear and comprehensible legislation to overcome the problems with transfer pricing transactions increases as well. Incorrect pricing in transfer pricing situations between companies with close economic ties to each other makes countries risk parts of their taxation income.Swedish legislation uses the internationally accepted arm?s length principle to regulate the transfer pricing transactions. Through the correction rule, the rule is upheld that the pricing between two companies with close economic ties to each other must apply to the same conditions as it would have been if it was between two companies without close economic ties to each other.To ensure that enough material is provided to base the assumption whether or not the correction rule has been followed or not, Swedish legislation provides a number of paragraphs to regulate the matter. The legislation is spread all over and is hard to interpret.

Dokumentationsskyldigheten och dess förenlighet med den fria etableringen i EU -Behövs en harmonisering?

Background: According to us, obtaining reimbursement of expenses in connection with a representation is a ?forgotten? process, and we therefore find it interesting to look further into. In some cases we have not claimed for compensation since we consider the process as too complicated or that we lost the original receipt. Ernst & Young (2009) say in their research that within the financial management area, Swedish operations loses billions of Swedish crowns due to bad routines. Okada and Hoch (2004) mention that if time were not considered as a resource, time would not be a hinder.

Undantag av mervärdesskatt vid gemenskapsinterna förvärv : Dokumentationskrav, god tro och rättssäkerhet

Vid omsättning av varor ska svensk mervärdesskatt debiteras, vilket stipuleras i mervärdesskattelagen. Försäljning till andra EG-länder, s.k. gemenskapsinterna förvärv är undantagen svensk mervärdesskatt. Detta är reglerat i 3 kap. 30 a § ML.

Internprissättningens dokumentationskrav : Ur ett konstitutionellt perspektiv

Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt.

Ökade dokumentationskrav avseende internprissättning : Betydande effekter för Skatteverket och företagen

Den 1 januari 2007 träder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissättning vid gränsöverskridande transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan väntas få för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhålla djupare kunskap om vilka effekter Dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant från ett företag som berörs, en representant från Skatteverket samt en representant från Finansdepartementet.I nuläget regleras internprissättningen för internationella företag genom armlängdsprincipen. Företagen är därför redan nu skyldiga att känna till om internprissättningen överensstämmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprättas. Uttryckliga Dokumentationskrav medför därför små regelmässiga förändringar.Ingen lagstadgad skyldighet att upprätta dokumentation finns dock och många svenska företag har därför inte någon dokumentation för närvarande.

Dokumentationskrav vid internprissättning : En analys av lagförslagen till svenska dokumentationsregler i propositionen 2005/06:169

According to the arm?s length principle, transactions between associated multinational en-terprises (MNE) shall be based on the same conditions as transactions between unrelated parties. This means that intra-group prices on cross-boarding transactions must be at arm?s length range and consistent with conditions in the open market. The arm?s length principle is expressed in article 9.1 of the OECD Model Tax Convention and Chapter 14 section 19 of the Swedish Income Tax Act.When transfer pricing between associated MNEs is not reflecting the arm?s length princi-ple, states face the possibility of losing tax revenue.

Hur företag anammar nya redovisningsprinciper: en fallstudie

Det utarbetas ständigt nya redovisningsprinciper vilket medför att företag måste anpassa och förändra sin redovisning för att uppfylla de nya kraven. Företag kan uppfatta dessa nya redovisningsprinciper som komplicerade samt att dem kan vara resurskrävande för företagen att implementera. Syftet med studien har varit att genom en fallstudie belysa hur företag tar till sig och anpassar sig till nya redovisningsprinciper samt beskriva vilka faktorer som påverkar företags agerande vid implementeringen av dessa. För att besvara detta syfte har vi intervjuat två koncernföretag samt skatteverket. Detta har givit en djupare förståelse för hur företag agerar vid implementeringen av en ny redovisningsprincip och påvisat att det finns en skillnad mellan hur större och mindre företag agerar.

CE-märkning av lyftredskap. Processen, användningsområden och dokumentation.

Rapporten är ett examensarbete som utförts på BAE-systems Bofors AB i Karlskoga. Denna rapport handlar om att undersöka och ge förbättringsförslag för processen framtagning och CE-märkning av lyftredskap. Rapporten tar även upp dokumentationshantering, Dokumentationskrav vid CE-märkning, vad som gäller vid CE-märkning av lyftredskap som är konstruerade för militära ändamål. Rapporten gergrundläggande kunskaper om vad CE-märkning innebär och varför det görs.  Genom undersökningar och intervjuer som utförts på företaget skapades en karta över processen för framtagning och CE-märkning av lyftredskap. Sedan sammanfattades den dokumentationen som bör finnas tillgänglig på BAE-systems.

Gemenskapsinterna förvärv : Har Skatteverkets dokumentationskrav konstitutionellt stöd?

Gemenskapsinterna förvärv är ett uttryck för handel mellan näringsidkare i olika medlemsstater inom Europeiska gemenskapen (EG). Enligt huvudregeln i mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) ska ett förvärv beskattas i ursprungsstaten, varifrån transporten påbörjas. Vid gemenskapsinterna förvärv finns det dock speciella regler framtagna för beskattningen, i syfte att undvika dubbelbeskattning. Reglerna innebär att säljaren blir undantagen från skatteplikt i dennes etableringsland medan köparen beskattas för förvärvet i sitt etableringsland.Den svenska lagstiftningen anger att för att ett gemenskapsinternt förvärv ska undantas från beskattning måste varan transporteras av säljaren, köparen eller någon för deras räkning från ett EG-land till ett annat. Vidare måste köparen vara registrerad som skattskyldig till mervärdesskatt i ett annat EG-land än det som varan utgick ifrån.

Tillämpningen av armlängdsprincipen : En studie om hur tillämpningen av armlängdsprincipen påverkas av Skatteverkets ökade fokus på internprissättning

The arm?s length principle has existed in Swedish law since 1928 but has previously been given little attention. In 2007, documentation requirements were introduced, and the government began to do tax audits regarding transfer pricing. This thesis examines how the documentation requirements and tax audits affect the application of the arm's length principle. The research consists of nine interviews with a total of ten people at the tax authority (Skatteverket) and audit- and consulting agencies. The results of the interviews are analyzed using the agency theory. Many companies are risk averse and prefer having correct transfer pricing instead of taking on challenging strategies that can be risky in case of an investigation by Skatteverket.

Titel: Internprissättning ? skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncerner

Titel: Internprissättning ? skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncernerProblem: Beskattningsåret 2007 infördes en regel med krav på att företag i intressegemenskap måste dokumentera grunden för sin internprissättning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande Dokumentationskrav men även modeller för hur internprissättning skall upprättas. Ovanstående har utmynnat i följande frågor.

Internprissättning i svenska multinationella koncerner

Syftet med denna uppsats var inledningsvis att redogöra för de allmängiltiga internprissättningsmetoderna, motiven bakom dessa och undersöka vilka som används av svenska multinationella koncerner. Avsikten var vidare att beskriva de kommande Dokumentationskraven avseende internprissättning samt dess förväntade inverkan på efterlevnaden av armlängdsprincipen och företagens strategi för koncernintern handel. Resultatet visade att interhandel främst skedde med varor, men i viss mån även tjänster, varumärken och patent. Merparten av de tillfrågade använde sig företrädesvis av metoden rådande marknadsprissättning, dock förkom också uppskattat marknadspris, självkostnad samt självkostnad plus vinstpålägg. Hälften av de tillfrågade koncernerna var medvetna om den föreslagna förändringen av Dokumentationskraven vid intern handel.

Internrevisionens utveckling i svenska banker ? en studie av internrevisionens förändringar i fyra banker under tio år

Vårt syfte med uppsatsen att identifiera förändringar i fyra svenska bankers internrevision under de senaste tio åren, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förändringar. Den insamlade empirin från Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn är analyserad utifrån vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen består av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt påverkar bankernas internrevision. Vår undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov där skandalerna i näringslivet har varit en drivande faktor.

Att arbeta i socialtjänsten : En kvalitativ studie om arbetsorganisatoriska hinder och möjligheter i socialsekreterares arbete

Under de senaste åren har socialtjänsten drabbats allt hårdare av den rådande arbetsmiljön. Arbetsvillkoren har blivit sämre samtidigt som arbetsbelastningen blivit högre. Där av fokuserar denna studie på att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation och om det förekommer stress utifrån hur arbetsorganisationen fungerar. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att det både finns hinder och möjligheter i socialsekreterarnas arbete.

Lagen om finansiell rådgivning : Förändringsanalys

Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del människor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebär, utan har med förskräckelse sett sina sparade pengar försvinna när börsen gått dåligt. För att stärka konsumenternas ställning samt säkerhetsställa kvaliteten på bankers och fondbolags rådgivning infördes Lagen om finansiell rådgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen är att nu får bara utbildade rådgivare ge råd till kunderna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar och det förändringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens påverkan på privatrådgivarna. Dessa tillsammans ska hjälpa till att besvara frågan hur väl implementeringen lyckats.

1 Nästa sida ->