I och med Militärstrategisk doktrin 2012 och senast Operativ doktrin 2014 har Försvarsmakten gått ifrån att vara en debutant i doktrinära sammanhang till att faktiskt genomföra Doktrinutveckling. Detta mitt under en tidsperiod som varit säkerhetspolitiskt omvälvande och där Doktrinutvecklingen globalt har accelererat under åren som följt efter 9/11. För att få djupare förståelse och insikt för Doktrinutveckling går uppsatsen in bakom doktrinens egen text för att analysera dess innebörd och syfte utifrån ett vetenskapligt angreppssätt.Uppsatsen syftar till att systematiskt analysera Operativ doktrin 2014 för att få en djupare förståelse för vilken roll och utformning Försvarsmaktens rådande doktrin har..

Mycket talar för att den svenska Doktrinutvecklingsprocessen inte fungerar. Frågan som dåinfinner sig är: Hur står det till med den svenska Doktrinutvecklingen? Syftet med denna uppsats äratt undersöka, diskutera och värdera den svenska Doktrinutvecklingsprocessens funktionssätt.Uppsatsen avsåg att undersöka den svenska Doktrinutvecklingsprocessen genom att mäta gradenav institutionalisering och formalisering i den svenska Doktrinutvecklingsprocessen. Därigenomerhölls slutsatser som kunde nyttjas för att utveckla Doktrinutvecklingsprocessen. Graden avformaliseringen mättes genom en jämförelse mellan en ideal Doktrinutvecklingsprocess och densvenska Doktrinutvecklingsprocessen.

Sammanfattning: Vilka är trenderna i den ryska Doktrinutvecklingen under 2000-talet och hur kan dessa karaktäriseras? De ryska doktrinerna vänder sig inte primärt till operativ verksamhet utan är deklaratoriska till innehåll och omfattning och ska tolkas som signaler till omvärlden. Rysslands Doktrinutveckling påverkas i stor omfattning av omvärldshändelser där retoriken i början av decenniet indikerar en stor oro för ett försvagat FN, vilket härleds till bl.a. Nato intervenering i f.d. Jugoslavien utan FN- mandat.Rysslands geostrategiska läge indikerar ett dilemma då hoten mot Rysslands säkerhet får en omfattande beskrivning i doktrinerna.

Doktriner utgör väpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser använda militära medel för att uppnå politiska mål. För att tjäna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgångspunkter som omvärldens utveckling och senaste forskning. Dock menar många att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers särintressen påverkar tillkomsten av doktriner.Civil-militärt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrämjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad på integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militärt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militära organisationer.I denna uppsats undersöks forskningens roll i Doktrinutveckling.

Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent.

Manöverkrigföring är en central del i Försvarsmaktens syn på stridens genomförande och nyttjandet av sina väpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertänkande tillmäts också stort utrymme i den militärstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillämpning för Militärstrategisk doktrin 2012 och därmed upphävandet av Militärstrategisk doktrin 2002 fann jag det värdefullt att analysera utvecklingen inom förhållningssättet till manöverkrigföring i doktrinen.Med kvalitativ textanalys som metod jämförde jag de båda doktrinerna i hänseende till manöverkrigföring och manövertänkande för att se om det skett någon utveckling. Jag belyste även möjliga påverkande faktorer på Doktrinutvecklingen i två internationella insatser, nämligen KFOR och Isaf.Jag fann att en utveckling har ägt rum i förhållningssättet till manöverkrigföring och manövertänkande och att Militärstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhållningssätt än sin föregångare som hade ett mer okritiskt och föråldrat förhållningssätt till manöverkrigföring..

To be able to research the chain of development and its causes within military doctrines you need to describe the change and categorize it to make it understandable.This essays intent is to categorize a phenomenon within the Swedish doctrine to make it available for further research about doctrinal development. The categories are found in two of the great theorists on guerrilla warfare due to the subjects? resemblance to guerrilla tactics and its means.The phenomenon that is to be researched is directly translated as ?the free war? which basically means the use of irregular warfare behind the enemy lines. The description of ?the free war?, by whom and when it is used, are the factors that have changed during the second half of the 20th century, and have therefore been placed into different categories.

Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led iFörsvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativkrigsplanering 1958-1966 utifrån ett doktrinbegrepp. Någon uttalad luftoperativ doktrin fanns intevid denna tid varför denna får rekonstrueras utifrån en metod där ett antal faktorer beskrivs.Exempel på dessa är högre säkerhetspolitiska och militärstrategiska nivåer, lägre taktiska nivåer,upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanläggning, samverkan med andra försvarsgrenar ochutveckling av nya vapensystem. Källmaterialet består i huvudsak av flygstabens hemliga arkivfrån samma år, vilket inte har studerats tidigare utifrån ett liknande syfte. Vidare problematiserasDoktrinutvecklingen genom att den även diskuteras utifrån olika perspektiv vars värde för ökadförståelse prövas.De konkreta frågeställningarna lyder:- Hur kan flygvapnets luftoperativa Doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas?- I vilken mån kan denna Doktrinutveckling förstås utifrån rationalistiskt respektiveorganisatoriskt synsätt?Utifrån det överordnade säkerhetspolitiska ställningstagandet om alliansfrihet följde ett relativtstarkt försvar och den så kallade svenska linjen.

Influences from military theory are a part of the development of military doctrines. This thesis has, by using a method with three different dichotomies, traced and classified influences from William S Lind?s theories regarding manoeuvre warfare in the Swedish military doctrine, for land operations. The purpose has been to discuss the connection between military theory and how the Swedish doctrine for land operations (DMarkO) has been formulated. It has also been to show what this influence depends on and what consequences it will present.The examination has shown that William S.

De teoretiska grundstenarna för en framgångsrik ledning beror bl.a. på koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga området och Försvarsmaktens doktrinära utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pågår utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utåt- och inåtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den Militärstrategiska doktrinen till att bli mer användbar och koordinerad i takt med en förändrad omvärld.Studiens syfte är att kartlägga om den doktrinära utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förståelse samt medvetenhet för vad som krävs av den Militärstrategiska doktrinen för att uppnå en framgångsrik ledning.Resultatet visar på en positiv utveckling inom ett antal områden; miljön där militära effekter ska uppnås och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förståelsen för själva uppdraget. Vidare visar studien på behovet av fortsatt doktrinär utveckling av området ledning i nära samarbete med svensk forskningen inom området..

ABSTRACT:The aim of this essay is to analyze whether the development of the Principles of War in small states´ doctrine has been influenced by the doctrinal development of alliances after the start of an international cooperation.The author suggests that the development of the Principles of War can be understood through theories of doctrinal development. The theory used for this analysis states that small states depend on alliances, such as NATO, and therefore adapt their doctrine to better match the doctrine of the alliance. Since the Principles of War are the foundation of doctrine, such an adaption should lead to an adaption of the Principles of War as well.The analysis will be made using Swedish Army field manuals as a basis. These will be compared to NATO´s, in order to see whether or not Sweden has adapted its Principles of War following its membership of the Partnership for Peace.The results show that today the Swedish Principles of War are more similar to NATO´s than they were in 1982, which suggests that they have been adapted to better match those used by NATO. Although this essay does not analyze the reasons why, the results imply that theories of doctrinal development also include the development of principles of war.

Militär Doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen.