Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Dobermann - Sida 1 av 1

Ekokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati

Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund. Inom rasen Dobermann har prevalensen i Europa uppskattats till 58 % vid 7 års ålder. Vid DCM har hjärtat en förändrad morfologi, det är dilaterat och har en nedsatt sammandragningsförmåga, och ofta ses rytmrubbningar (t.ex. kammarextraslag). Det är idag rekommenderat att utföra avelsscreening av Dobermann och det mest kostandseffektiva sättet att undersöka hjärtats morfologi och rörelse är med ultraljud (ekokardiografi).

En retrospektiv epidemiologisk studie om hudproblem på dobermann :

It is a well known fact today that suffering due to skin disorders is one of the most common causes to veterinary calls. For the Doberman breed included in the group of working dogs, the frequency and distribution of the different skinrelated diagnoses that causes visits to the veterinary clinics remains undocumented. The purpose of this study was to evaluate the frequency of skinrelated problems causing veterinary visits of Doberman at four different veterinaryclinics in Sweden retrospectively, and compare these results with dogs in general and three other working dog breeds with the help of information collected from Agria - a Swedish animal insurance company. The total amount of veterinary calls that were registered at the clinics in question during the time of the study was 2460 visits. From these, 658 visits were due to skinrelated disorders, which amount to 27%. The most frequent cause to skinsuffering was injury caused by trauma, 15,7% of the Dobermans that were included in the study were affected, the second most frequent cause was inflammatory and infectious skin problems with 12,3% followed by neoplastic changes in the skin with 7% of the Dobermans affected.

Elektrokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati

SAMMANFATTNINGDilaterad kardiomyopati (DCM) är en ärftlig, primär hjärtmuskelsjukdom som är mycket vanligt förekommande hos Dobermann. Sjukdomens förlopp har tre stadier. Det första stadiet innebär att sjukdomen föreligger men kan enbart påvisas vid histologisk undersökning av hjärtmuskelvävnad. Det prekliniska stadiet innebär att inga sjukdomstecken ses hos hunden, men förändringar, såsom hög förekomst av kammarextraslag och dilatation av vänster kammare, kan hittas med hjälp av elektrokardiografi (EKG) och ekokardiografi. I det overta (kliniska stadiet) uppvisar hunden sjukdomstecken som nedsatt arbetsförmåga, trötthet, hosta samt kachexi.

Avvikande repetitiva beteenden hos hund : bakomliggande orsaker och konsekvenser

Stereotypier och tvångsbeteenden är relativt vanligt förekommande hos hundar. Exempel på några av dessa beteenden är flanksugning, filtsugning, slickdermatit, bita i luften, svansjakt och att stå som fastfrusen. Det finns oenigheter inom litteraturen om vad en stereotypi respektive ett tvångsbeteende är. Vissa författare använder begreppen som synonymer, medan andra ser det som två skilda beteenden. På grund av den rådande begreppsförvirringen använder jag termen avvikande repetitiva beteenden som ett samlingsnamn.

Kammararytmi hos hund : behandling ? när och med vad?

Ventrikulära takyarytmier är den vanligaste typen av rytmrubbningar hos hundar. Ventrikulära extraslag (VES), när depolarisationen utgår från kammaren, är den mildaste formen. Flera VES på rad med en hög hjärtrytm kallas ventrikulär takykardi (VT) och kan utvecklas till livshotande kammarflimmer (VF) då inget blod pumpas ut i kroppen. Arytmier upptäcks normalt vid en klinisk undersökning med auskultation följt av elektrokardiografi (EKG). Dessa korta tre-minuters avläsningar kan identifiera en arytmi om den är vanligt förekommande. Allt vanligare blir användningen av 24-timmars ambulatorisk elektrokardiografi (AEKG) som läser av hjärtrytmen under ett helt dygn. AEKG är mycket användbar för att upptäcka oregelbundna arytmier.

Svensk tjänstehundsavel : en återblick och nutidsbeskrivning samt förslag inför framtiden

In 1936 a governmental breeding project was started with aim on military use. The police later came to use dogs from this project as well. In order to utilize dogs that could fit for other purposes training and education of dogs for search of different substances and of guide dogs for blind persons was performed. A political decision to privatize the whole dog programme was taken in 1992. During most part of the time one had serious economical issues since too few of the dogs that were bred could be considered to fulfil the basic demands for service. To satisfy the need of service dogs private bred dogs were bought as well.