Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras Diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som Diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet Diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.

Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och Diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

Jag har i den här uppsatsen undersökt hur själva klassrummet som både materiellt och Diskursivt rum är delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag använt mig av olika inspirationskällor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en påverkansmöjlighet i hur vi förstår oss själva och vad som händer med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstå hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begränsningar. Dessutom har jag använt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstås som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet.Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som Diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare.Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida.

Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, Diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik.

Vilken grundläggande idé utgår vi ifrån när vi talar om förnuft och rationalitet och vilka konsekvenser får detta för synen på individen, individen i samhället samt individen i datasystemet? Uppsaten belyser problematik rörande den icke-situerade individen, vilken inte är en individ utan snarare en skenbar produkt utav homogena värderingar. .

Denna studie erbjuder en litterär analys av gestaltandet av sexualitet i den amerikanske författaren Rymond Carvers novell "So much water so close to home". Analysen lyfter bland annat fram den obligatoriska heterosexualiteten som den teoretiseras av Adrienne Rich och hur manlig kontroll av kvinnans sexualitet inom den heterosexuella institutionen tar sig uttryck i texten.Utöver det undersöks i analysen vilka principer som kan anses ligga bakom konstrueringen av sexualitet i novellen samt hur dessa tar sig uttryck. Den aspekten av analysen tar avstamp i Judith Butlers teori om Diskursivt skapade kön och genus samt den heterosexuella matrisen som utgångspunkt för all sexuell åtrå. .

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren Diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

Denna studie granskar, genom en Diskursivt orienterad analys, förhållandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hållbarhet. Vi ämnar fördjupa förståelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper såsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka på stadens invånare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan på stadskärnan, som har en särskild ställning i den postindustriella stadsutvecklingen, är avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan på sociala aspekter. Studien belyser frågor som kan fungera vägledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar..

Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och känslor konstrueras i ett Diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

Syftet med studien var att problematisera forskning om träningsberoende, utifrån ett Diskursivt norm- och maktperspektiv. Tolv artiklar från forskningsfältet analyserades med Foucault och Baudrillards perspektiv om sociala normer och makt som teoretisk utgångspunkt. Resultaten i studien visade att den mest betydande, dock triviala, normen inom forskningen om träningsberoende var att en hög träningsmängd, vilket varierande från 4 timmar per vecka till daglig träning, ansågs vara skadlig och en signifikant riksfaktor för att utveckla träningsberoende. Denna normen användes också för att utöva makt inifrån den sociala kroppen. Vidare visade resultaten en brist på antagonism och motaktioner mot makten som både normer och diagnostiska modeller har i forskningsfältet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet Diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..