Denna uppsats är en fallstudie av upplösningen på konflikten på Nordirland. Den söker med hjälp att teoribildningarna kring ?track two diplomacy? och underrättelsetjänst utröna vilken roll ?track two diplomacy? spelade för fredsprocessen på Nordirland, och om underrättelsetjänst krävs för denna form av Diplomati i polariserade konflikter ska kunna verka.Konflikten på Nordirland var en mycket polariserad och långdragen. I fredsprocessen har track two diplomacy varit förekommande, och i konflikten var underrättelsetjänsten en utmärkande faktor, detta gör Nordirland till en god fallstudie.Studien visar att utan track two diplomacy hade inte fredsprocessen givit så goda resultat som det reella. Samt att underrättelsetjänsten genom MI6 officeraren Michael Oatley haft en viktig roll för denna Diplomati, genom att skapa och utnyttja kontakter med IRA vilket ledde arbetet till konkreta Diplomatiska resultat.

This study aims at examine if an Europeanization is affecting the bilateral Diplomatic relation between Sweden and Italy as managed by the national embassies. The questions asked to pursue the aim are; how the bilateral Diplomatic work is managed between the countries, are there any signs of Europeanization within this relation or is it still contingent on intergovernmental principles? In this study an analytical model is created and used to analyze how the bilateral diplomacy between Italy and Sweden is managed through the embassies. The discussion on top ?down Europeanization by Tanja Börzel is central to the development of the analytical model.

North Korea is considered to be the most autocratic dictatorship in the world today. Its citizens are denied their most basic human rights and North Koreas ambition to pursue nuclear weapons is looked upon with great fear from the international community and the US in particular. Some experts say that the threat from North Korea is far greater than the one possessed by Saddam Hussein. Although North Korea seems to inhabit all the necessary criteria for an US military intervention the United States has openly declared its Diplomatic ambitions with the state. Why?With the use of realist and social construction theory this study will bring clarity to why the United States prefers diplomacy instead of a military intervention.

Abstract:The old established description gunboat diplomacy has in modern time changed to a broader and more nuanced definition called maritime diplomacy. But what is maritime diplomacy and how is it described? This essay analyses the theories from the Englishman James Cable and the American Edward Luttwak. Both Cable and Luttwak represent nations which have a global security interests and deploy their maritime forces worldwide. The foundation for their theories is power politics.

The aim of this Master thesis has been to analyse the debateon Wikileaks as it occured in the Swedish daily press during2010 and early 2011, as well as to identify what differentdiscourses influenced the discussions. The empirical materialconsisted of fifty-three articles, taken from three nationalnewspapers and has been analysed using the discourseanalysis theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Thearticles were analysed in four stages which included:identifying statements concerning Wikileaks and itsoperations; identifying additional groups and individualsappearing in the debate and the statements made about these;grouping statements into themes and on the basis of thesethemes construct chains of equivalence and identify subjectpositions. The last stage consisted of identification ofdiscourses and the relationships and possible conflictsbetween those discourses. The results showed that fourdiscourses could be identified: the good democracydiscourse, the traditional Diplomatic discourse, the goodjournalism discourse and the power-critical discourse..

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemsländernas utrikes och säkerhetspolitik gentemot omvärlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har både misslyckats att samordna sina medlemsländers politik och att framgångsrikt använda sig av Diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser på GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag använt mig av har varit realismen som beskriver att stater är de primära aktörerna på den globala scenen.Mycket av GUSP har gått ut på främst att EU ska visa handlingskraft mot omvärlden och även som ett diskussionsforum bland de egna medlemsländerna..

Det faktum att diplomater, beskickningsmän och ambassadörer har rätt till vissa privilegier inom sina yrken är inget nytt, utan en traditionell sedvänja som funnits i över 3000 år. Dessa privilegier som ger diplomaten rätt till immunitet i många fall har blivit allt mer ifrågasatt under årens lopp. Syftet med denna uppsats är att generellt sett försöka utröna vilka privilegier diplomater åtnjuter i form av Diplomatisk immunitet. För att få svar på detta har vi undersökt ämnets bakgrund genom doktrin samt konvention. Vår slutsats är att immunitet är bra och nödvändigt för att diplomaten skall kunna utföra sina officiella tjänster, men utnyttjandet av privilegier visar tydligt att ändringar i konventionen är ett måste.

The aim of this essay is to examine which of the two approaches within the field of conflicts that best explains the conflict between Georgia and Russia using negotiations, dialogue and conciliation. According to the first approach negotiations are used to handle a conflict, according to the second approach negotiations are used to solve a problem.  The focus will be on how the two states acted and how the dialogue from the European Union as a conciliator was brought before the war escalated in 2008. The EU is today an important actor within the international politics and has established close relations to the two states. The conflict goes back in history and is still not solved. In the fields of international studies, there is a realistic view that claims the international politics to be shaped by suspicions between states as main actors. War is never far away, what is claimed to be solved through diplomacy.

AbstractThe purpose of this thesis is to analyse the basis of Russian diplomacy, and by doing that develop the analytical instruments available, in order to improve the comprehension between the parties in negotiations. Descriptions of the national characteristics of Soviet and Russian diplomacy are made by an analysis of memoairs and other examinations of their negotiating behaviour. To ensure the result of the characteristics two case studies of the non-nuclear proliferation negotiations are made, followed by a comparation between the Soviet and Russian diplomacy. From these results, I analyse the groundworks of russian diplomacy, using three theories about how ideology, national identity and prevailing self-image can affect the national negotiating behaviour. The results show that there have been changes in only some parts of the negotiating behaviour and that there is a need for all three theories to explain different parts of the complex system of Russian diplomacy which is based on the plurality of culture, ideology, language, ideology and history..

Uppsatsen syftar till att ta reda på hur det kommer sig att medlemsländerna i EU ger upp delar av sin suveränitet för att ingå ett samarbete kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor (GUSP). För att besvara frågan används en byråkrati- och en Diplomatiteori för med utgångspunkt i de förändringsfaktorer som ligger bakom framväxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet ständigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk Säkerhetsstrategi? från 2003.

Den här uppsatsen söker svar på i vilken utsträckning som marina stridskrafter kan bidra till att avskräcka en irreguljär motståndare. Genom det bristfälliga forskningsläget på detta område gör uppsatsen en ansats till att skapa ett analysverktyg på taktisk nivå inom den marina kontexten och dess roll i avskräckning mot en irreguljär motståndare. Under det kalla kriget, men även efteråt, har många teoretiker försökt sig på att beskriva och förstå avskräckningens komplexitet med olika teorier. Även om historien inte alltid belönar detta som en framgångsrik metod för att påverka en motståndare med, är det ändå när det lyckas en väsenskilt mycket bättre och humanare metod än krig. Ur teorierna kring avskräckning har ett antal framgångsfaktorer identifierats.

Purpose/Aim: The purpose of this paper is to describe how a number of strategically selected employees at the Swedish Institute, with the purpose to promote Sweden in the world, look at the challenges facing Sweden concerning nation branding in the new era of cooperation within the European Union. I examine how these people look upon the work of public diplomacy and nation branding in order to actively participate and influence the EU's common communications platform.Material/Method: The method used in this thesis is qualitative interviews. The reason why I chose this method is because I consider it to be the most appropriate in order to collect information about how these selected employees at the Swedish institute regard the challenges that lay ahead in terms of nation branding within the European Union.Main results: On the basis of the results I have gained by dint of the analysis, it can be concluded that it is of utmost importance to take the societal changes, which are a result both of the worldwide globalization and the EU cooperation, into consideration when designing a future communication strategy for the Swedish Institute. The nation-state continues to play an important role in Sweden, but its importance is declining as the EU cooperation is progressing. The citizens? identity plays a crucial role in designing a nation?s communications strategy, and from the analysis I conclude that we move not from a Swedish to a European identity, but towards a pluralistic union where multiple identities meet under one umbrella; the EU..

The Swedish Institute is a public agency promoting Swedish interest, national image and confidence around the world. This work attempts to investigate how communication and a process over time influences and effects public diplomacy. The analytic discussion is based on a single case study research of this Institute representing ideas in the international science field of public diplomacy. The theoretical ideas of public diplomacy are placed in a theoretical perspective of social constructivism. The method is qualitative, with excerpts taken from interviews, literature, newspapers, articles, state public reports and social media.

Stater är de enda legitima enskilda aktörerna i det internationella systemet. Varje enskild statsträvar alltid att främja sina egna säkerhetsintressen liksom handelspolitiska och kulturellaintressen och staten gör detta genom olika medel som t.ex. Diplomati och ekonomi för att baranämna några. Men utöver dessa medel har staten alltid haft förmågan att utöva våldsmakt bådemot andra stater och sina egna invånare. Våldsutövandet har också varit grunden för den modernastaten.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.