Bakgrund: Att kostbehandlingar utförs är först och främst patientens eget ansvar. Dietister arbetar därför med att stödja egenvården och ge råd vid oklarheter. Många Dietister använder hjälpmedel för att kunna underlätta patientens vardag, men inga kända studier innan denna har undersökt hur Dietister ser på möjligheten att använda mobilapplikationer som hjälpmedel för egenvård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka yrkesaktiva svenska Dietisters syn på mobilapplikationer som hjälpmedel för patienters egenvård. Samt om synen varierar med Dietisternas ålder och arbetsplats.Metod: En webbenkät skickades ut via e-post till svenska Dietister. Urvalet gjordes genom Dietisternas Riksförbunds (DRF) medlemsregister.

Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever Dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt.

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för Dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem.

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för Dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem.

Inledning Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom. Sjukdomen har i studier visats vara socialt hämmande och påverkar livskvaliteten negativt. Irritable bowel syndrome är en vanlig diagnos hos dietisten och målet med nutritionsbehandlingen är att uppnå ett optimalt näringsintag genom individuellt anpassade kostråd. Som dietist har man en skyldighet att jobba enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta, i kombination med att det vetenskapliga underlaget bakom nutritionsbehandling vid IBS är något vaga, motstridiga och där nyare rön är på väg att ta plats, kan leda till ett dilemma.Syftet är att undersöka vilken nutritionsbehandling Dietister inom primärvården och slutenvården ger till patienter med IBS.Metod En webbenkät innehållande 24 frågor sändes ut till 392 svenska Dietister inom primärvård och slutenvård.

Bakgrund: Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, och dess terminologi, NCPT, är ett nytt arbetssätt som tillkommit i Sverige för att främja dietistyrket. Nutritionsdiagnosen är en del i NCP där patientens nutritionsproblem identifieras och definieras; PES-uttalandet, problem-etiologi-symtom, är nutritionsdiagnosens skriftliga format. Det saknas forskning om hur den svenska översättningen av NCPT och dess PES-uttalanden påverkar kliniska verksamheter.Syfte: Att undersöka vanligt förekommande nutritionsdiagnoser för patienter med njursvikt. För ändamålet jämfördes PES-uttalandet från journalanteckningar med NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser.Metod: En retrospektiv journalgranskning genomfördes av 99 journalanteckningar från njuravdelningar samt mottagningar vid ett sjukhus i Mellansverige. Det utfördes en kvantitativ innehållsanalys av problemställningar och nutritionsdiagnoser.Resultat: De sju nutritionsdiagnoserna från NCPT som förekom mest i journalanteckningarna var: för högt proteinintag (22 %), för lågt proteinintag (19 %), ingen nutritionsdiagnos identifierad (15 %), för lågt energiintag (11 %), inadekvat oralt intag (9 %), behov av kunskap om mat och näring (7 %), och ofrivillig viktförlust (4 %).

BAKGRUND FODMAP är en behandlingsmetod för IBS som kommer från Australien och som är relativt ny i Sverige. FODMAP betyder Fermentable Oligo-, Di- and Monosacharides and Polyols och går ut på att begränsa mängden fermenterbara kolhydrater i kosten. Dessa kolhydrater har i studier visat sig kunna orsaka många av de symptom som IBS-patienter lider av och att så många som 3 av 4 av de patienter som testar behandlingen får reducerade symptom.SYFTE Syftet med studien var att undersöka och belysa Dietisters erfarenheter, uppfattning och hantering av FODMAP.METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en semistrukturerad frågeguide genomfördes. Totalt 12 Dietister intervjuades och samtalen skedde via personliga besök eller telefon. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

?Att vara smal är något som väldigt många drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill än att gå upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller ätstörningar men ibland beror det på det genetiska arvet eller en förhöjd ämnesomsättning.

?Att vara smal är något som väldigt många drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill än att gå upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller ätstörningar men ibland beror det på det genetiska arvet eller en förhöjd ämnesomsättning.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka skolans arbete när det gäller övervikt och fetma hos barn. Frågställningarna som skulle uppfylla syftet var:- Vilka riktlinjer har skolan och skolsköterskan för hälsoarbetet i skolan?- Vad finns det för förebyggande insatser kring övervikt i skolan?- Vilka insatser görs vid upptäckt av fetma och övervikt, vilka är inblandade i arbetet?- Vilka resurser har skolsköterskan i arbetet med övervikt?MetodStudien bestod av en textanalys och halvstrukturerade intervjuer med sex skolsköterskor, tre stycken i Stockholm och tre i Norrköping. Urvalskriteriet för skolsköterskorna var att de skulle arbetat som skolsköterska i 4-6 år och arbetat på en skola med minst 300 elever. Skolan skulle vara från förskolan och uppåt.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, återhämtning samt coping hos individer som genomfört tävlingsinriktad diet jämfört med de som dietat av icke-tävlingsmässiga skäl. 86 individer (64 män och 21 kvinnor) deltog där medelåldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulär innehållandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulär där informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tävlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tävlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, där BB upplevde mer stress jämfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning än IT. De implikationer som framhävts har riktat sig mot att sprida en bättre förståelse för återhämtning hos Dietister inom allmänvård likväl som dietcoacher inom bodybuilding..

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta som hindrade aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskänslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes på 26 barn och ungdomar i åldrarna 8-19 år med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-19 år. Data samlades in genom en enkätundersökning på Överviktsenheten för barn och ungdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom Dietister i primärvården i Uppsala läns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smärta förekom i båda grupperna och ingen skillnad kunde påvisas mellan de båda.

Det finns en rad Functional Food produkter på marknaden och vi har valt att fokusera på probiotiska livsmedel. Syftet med arbetet var att kartlägga hur probiotiska produkter används i vården, av äldre, på vårdboenden i Malmö.Förundersökningen visade att 25 av 30 vårdboenden använde probiotika, men förståelsen för vad som menades med probiotika påverkade svaren. Vi valde att djupintervjua personal på sex kommunala vårdboenden och av resultatet framgår det att olika faktorer påverkar användningen av probiotika inom vården.I undersökningen kom det tydligt fram att det främsta användningsområdet för probiotiska livsmedel var att motverka mag- och tarmbesvär. Anledningen till användandet berodde dock på flera faktorer. Det tydligaste sambandet som framkom var mellan användning och informationskällor, dvs.

SAMMANFATTNINGBakgrund: En god nutritionsstatus hos en patient med sår är viktig för en lyckad sårläkningsprocess. En dietist är unikt kvalificerad för behandling och prevention av nutritionsrelaterade tillstånd och eftersom sårläkning och nutrition är nära sammankopplade är det av intresse att veta hur dietisten ser på sin roll och nutritionens betydelse vid sårvård. Detta område har tidigare studerats i ytterst liten omfattning.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur dietisten ser på sin roll och på nutritionens betydelse vid sårvård.Metod: Studien har en induktiv ansats. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har genomförts med sex yrkesverksamma Dietister som jobbar på fyra olika sjukhus i Mellansverige. En innehållsanalys har gjorts på intervjuerna.

Bakgrund: Idag finns det en uppsjö av informationskällor med kost- och hälsobudskap som man utsätts för både frivilligt och ofrivilligt. Det finns också många olika åsikter gällande vilken kost som är bra och mindre bra för kroppen och hälsan. Studier har visat att bland annat statliga myndigheter, media och förebilder kan påverka inställningen till intag av vissa komponenter i kosten. Det är en intressant fråga vad man anser vara en pålitlig källa till kostinformation och vilka av dessa som används mest.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka de mest använda källorna till kostinformation är samt hur deras trovärdighet upplevs av individer som tränar på gym i åldern 18-28 år.Metod: En kvantitativ enkätstudie med 123 deltagare genomfördes. Enkäten innehöll ett attitydformulär om hur man ställer sig till olika källor om kostinformation.