The aim of this study was to increase the knowledge about and deepen our understanding for people who are treated with Dialysis in aspects of quality of life and coping strategies. The research questions were: How does the scientific literature describe quality of life and coping strategies from people?s perspective who are treated with Dialysis? How does Dialysis affect patients and their lives? How/what can the nurses do for people who are treated with Dialysis to keep or improve their quality of life. The result is based on eight scientific articles and after interpretation of the result we found six themes that describes how patients have to restructure their lives to a new normal life, how they adapt to a life with Dialysis treatment, how Dialysis affect their physical condition, witch meaning does the family and others have, how they keep their self-esteem in relation to the dependence of Dialysis treatment and which factors are associated with a long life with Dialysis..

AbstractThe aim of the study was to examine the relation between estimated fluidintake and real fluidintake among Dialysis patients. The data were collected through study specific questionnaire and data from the medical record. Patients attached to eleven Swedish Dialysis units were asked to participate. The number of patients that fulfilled the inclusion criteria were 222 persons of whom145 (65%) chose to participate in the study. The Dialysis patients estimated their fluid intake for a day in average 9,06 deciliter.

The Dialysis ward at Karolinska University Hospital is a highly pressurized work environment filled with critical treatment situations where patient?s lives can be constantly in danger. Staff have to deal with a myriad of alarms and error codes in response to their patients varying ailments. The workforce at the Dialysis ward lack controlled environment training, sufficient to address all of the potential treatment scenarios, with no risk of jeopardizing the patient?s condition.The purpose of this essay is to design and test the efficacy of using an IT based device for Dialysis education at Karolinska University Hospital.The main topics this essay intends to address are:? Identification of user scenarios and training fields.? Prioritization of key training areas.? Utilization of IT in effective staff training.? Design of a conceptual prototype.The process focuses on the user and their needs.

The purpose of this study was to describe how patients with hemoDialysis experience their Dialysis treatment. The study was conducted as a qualitative descriptive design. The study is based on six interviews. The interviews were transcribed in their entirety and analyzed according to content analysis inspired by Granheim and Lundman. The result is based on five categories; Stress and requirements, Life-supporting haemoDialysis treatment, physical impairments, social constraints and a positive view on haemoDialysis.

The purpose of doing this essay was to illustrate how people living with chronic disease, dependent on medical technology experience their life situation. The study includes people with either Dialysis therapy, mechanical ventilator or chronic oxygen therapy. A meta-synthesis was used as a method where a systematically review of studies that are made in a given issue compiles. Findings of the studies resulted in a synthesis of three themes: Limitations in life as a consequence of life-long treatment, to take responsibility for your life provide self-esteem and safeness, and to be cared for in different contexts ?help or prohibit.

The aim of this study was to investigate which situations haemoDialysis patients consider as the hardest for avoiding fluid intake. The data collection was performed with a questionnaire which was distributed to haemoDialysis patients who fulfilled the inclusioncriteria. Of 158 haemoDialysis patients 103 haemoDialysis patients chose to participate in the study. The participants were chosen from different Dialysis centres (n=12) in north and south of sweden, excluding the middle of Sweden. The questionnaire that was given out consisted of 32 situations, the response format included nine alternatives, that included different kind of difficultes.

Antalet personer med kronisk njursvikt ökar i Sverige, orsakat av att diabetesnefropati ökar, som en följd av att allt fler får diabetes mellitus typ 2. Peritonealdialys är en behandling för personer med kronisk njursvikt och kan skötas i hemmet. Syftet med studien är att beskriva hur peritonealdialys inverkar på dagligt liv bland personer med kronisk njursvikt. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och vetenskapliga artiklar har sökts via elektroniska databaser och manuella sökningar. Femton artiklar granskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.

The purpose of the study was to describe hemoDialysis patients self-reporting salt habits associated with cooking and food intake. Furthermore, the purpose was to investigate possible differences in inter Dialyze significant weight gain at low and high self-reported salt consumption. The study was an empirical descriptive study of comparative features and consisted of a convenience sample from two hemoDialysis units in southern Norrland. Study group consisted of 37 persons who had been ongoing hemoDialysis treatment and their age ranged from 42-86 years. A questionnaire was used in two parts and both parts contained 15 foods.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med egenadministrerad peritonealdialys (PD) upplever sitt dagliga liv. Metoden var en intervjustudie där sju personer som behandlades med PD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Materialet som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier: kroppsliga förändringar, upplevelser av PD-behandling samt egenvård. Resultatet visade att PD hade inverkan på olika plan i informanternas dagliga liv. Ett viktigt fynd var hur informanterna uppfattade att PD hade lett till vissa kroppsliga förändringar, exempelvis vad gäller vikt och aptit.

Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation.Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation.Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen.Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig.

Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever att leva med dialysbe-handling. Vi vill öka kunskapen om dessa personers upplevelser eftersom de lever med en långvarig behandling till följd av en kronisk sjukdom. Vi använde oss av kvalitativ innehålls-analys med manifest ansats när vi analyserade det material som ingår i vår studie. Totalt granskade vi åtta vetenskapliga artiklar som beskriver känslor hos vuxna personer som ge-nomgår dialysbehandling till följd av kronisk njursjukdom. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: Förändrade eller nya relationers betydelse för den sjuke, trötthet och utmattning kan innebära fysiska och psykiska förändringar, sjukdomsinsikt kan bringa hopp inför framtiden och anpassning så att livet kan gå vidare, den krävande behandlingen kan ge en känsla av me-ningslöshet eller bundenhet och beroende.

Psykisk ohälsa ökar i samhället, 20 % av Sveriges befolkning riskerar att någon gång i livet drabbas av depression. 600 personer varje år drabbas av kronisk njursvikt vilket innebär att dialysbehandling kan bli aktuellt. Att leva med en livslång sjukdom, som det innebär när man behandlas med dialys, och samtidigt drabbas av psykisk ohälsa innebär ett stort lidande för den enskilda individen. Genom att sjuksköterskan bemöter patienterna med empati och medmänsklighet så skapar denne goda förutsättningar för att relationen ska präglas av tillit och ärlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och förebygga depression hos människor som behandlas med dialys.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur hemodialyspatienter uppfattar begreppet torrvikt. Studien utnyttjade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data insamlades via intervjuer med öppen frågeställning. Tio intervjuer utfördes med patienter på en dialysenhet i Mellansverige. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka.