Denna uppsats är en explorativ studie ur relationistiskt perspektiv av vad som bidrar till välbefinnande och hälsa i vårdsammanhang. För att ange och beskriva relationella förhållanden har Martin Bubers Dialogfilosofi använts som teoretisk modell. Grundrelationer som uppstår mellan Jag-Du eller Jag-Det och återfinns i dimensionerna, människa-det andliga, människa-människa, människa-natur. Denna filosofi har tillsammans med Katie Erikssons vårdteori i ?Vårdandets idé? använts i en hermeneutisk analys av praktiska vårdmöten.

Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning.

Kunskapen om gravida och födande kvinnors möten med barnmorskestudenter i sambandmed förlossningen är begränsad. Det finns inga svenska studier och de studier som gjortstidigare berör framför allt möten med läkarstudenter. För att kunna ge god vård och bidra tillen positiv upplevelse i samband med förlossningen är det viktigt att beskriva kvinnorserfarenheter av möten med barnmorskestudenter. Syftet med studien var att beskriva kvinnorsmöten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt att utveckla och testa ettfrågeformulär. Bubers Dialogfilosofi utgör uppsatsens teoretiska referensram.En deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en pilotstudie genomfördes på treförlossningsavdelningar på Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU och Norra ÄlvsborgsSjukhus/NÄL.

This is my thesis on the D-level at the university in Karlstad at the department for environmental science. It is an analysis of the idea of self-realisation in the deepecology movement.The Norwegian philosopher Arne Naess is one of the profiles in the foreground of deepecology in the world. His teories is important for the development of how to look at ecophilosophical matters in the nordic countries.i will therefor investigate his theories and see how Naess constructs the relation man-nature in his ecosophy T. The principle of self-realisation and identification is there the most important foundation for the antropocentric perspective.In my analysis I use Martin Bubers philosophy of dialogue and his thoughts about relational concept of the self as tools for my investigation.Ecophilosophy is an academic subject that touches a variety of fields of studies but has the collaboration between the subject of culture and nature as its base. Bubers concept of the self that highlights the third.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva chilenares upplevelser av att återvandra till sitt hemland Chile efter att ha varit bosatta i Sverige som flyktingar. Speciellt fokus ligger på mellanmänskliga relationer och dess betydelse. Undersökningen syftar till en djupare förståelse av upplevelsen om återmigration.Frågeställningar för att uppnå syftet är: -Vilka anledningar påverkar beslutet att återvandra?-Vilket stöd anser flyktingen vara viktigt från Sveriges håll samt från Chiles håll när man återvänder och åter skall integreras i Chile?-Hur upplever den före detta flyktingen mötet med det chilenska samhället när denne är tillbaka i sitt hemland samt hur upplevs de mellanmänskliga relationerna? Teori: Bubers Dialogfilosofi samt begreppet stöd hämtat från House studie från 1981. Metod: Studien har en kvalitativ och deduktiv strategi.