Den här rapporten beskriver ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen i datorteknik vid Växjö universitet. Vid företaget BSR i Växjö pågår utvecklingen av ett Diagnosverktyg benämt BSR Diagnostic Tool. Syftet med projektet är att kunna använda en hårdvaruklass som kommunikationsdel istället för Diagnosverktyg från de olika biltillverkarna. Inom objektorienterad programmering är en klass ett avsnitt programkod som samlar en mängd relaterade attributer och funktioner för ett objekt. I rapporten beskrivs implementeringen av hårdvaruklassen samt tillhörande teori för kommunikationsbussen som används, nämligen CAN.

Dagens biltillverkare tillverkar allt mer avancerade och komplexa elektroniska system i sina fordon. Det finns mellan 40 och 70 elektroniska styrenheter i en bil. Styrenheterna kontrollerar och reglerar allt från komplicerade bränslesystem till sätesuppvärmning. För att hitta elektroniska fel snabbt och säkert är funktionell och enkel diagnos- och testutrustning en bra investering för verkstäderna. Cabeco AB tillverkar och utvecklar diagnos- och testutrustningar.

BakgrundOrganisationen vid namn Innovationsgymmet har som mål att lära och att själva lära sig mer om innovativa processer. Satsningen har som fokus att forska inom innovation och samtidigt hjälpa företag att träna sin innovationskompetens. Denna studie ska underlätta innovationsprocesser hos Innovationsgymmet.ProblemformuleringMed ökande konkurrens från olika delar av värden så behövs det nya innovativa strategier för att bemöta dessa globala utmaningar. Innovationsgymmet ska tillsammans med företag skapa en innovationsprocess där målet är att träna företags innovationskompetens. Utmaningen är att skapa ett digitalt Diagnosverktyg som ska fungera för Innovationsgymmet och vara inom ramarna för beställarens intressen.SyfteSyftet med denna studie är att ge Innovationsgymmet möjligheten att presentera resultat utifrån analyser på ett sätt som inspirerar och övertygar de personer eller företag som är med och deltar i innovationsprocessen.Metod Studien fick understöd från intervjuer och idégenerering.

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andraspråkselever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utreds på en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartläggningarna på elever med misstänkt dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsområde som speciallärare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar på att tillängliga Diagnosverktyg på undersökt skola inte är anpassade för att kunna säkerställa en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmål än svenska..

Studiens syfte var att undersöka hur klassificeringsverktyget NANDA International fungerade för att identifiera och belysa panoramat av omvårdnadsdiagnoser, på en neurokirurgisk och en thoraxkirurgisk vårdavdelning. NANDA International är ett evidensbaserat och standardiserat Diagnosverktyg för omvårdnad. 40 patienter studerades jämnt fördelade på respektive vårdavdelning. Datainsamlingen följde sjuksköterskans gängse arbetsmetodik med patientbedömning enligt VIPS-modellen. Utifrån delmomenten dokumentationsgranskning, observation/bedömning och samtal, identifierades omvårdnadsdiagnoser.

Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik. Dessa är exempelvis barn med språkstörning, barn med kognitiva nedsättningar, barn med hörselnedsättningar och barn med (centrala) auditiva bearbetningsnedsättningar (CAPD). För närvarande saknas standardiserade talperceptionstest som ger information om hur barn diskriminerar, identifierar och producerar språkljudskontraster i ord. Det är därför av stor vikt att utveckla Diagnosverktyg för att öka möjligheten till ett reliabelt testförfarande och differentialdiagnostisering. Föreliggande studie hade 2 syften.