Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska Diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska Diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska Diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har Diagnoser i förskolan, och hur förskollärare går tillväga för att hjälpa barnen, i relation till professionalism. Jag har också valt att undersöka stödet förskollärare får från andra professionella. Jag använde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollärare för att få fram hur deras arbetssätt ser ut med barn som har Diagnoser i förskolan samt hur förskollärare ser på sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollärares olika syn på diagnos, att de hjälper barn både på egen hand och med hjälp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. Förskollärare beskriver även sin professionella roll och ansvar utifrån barnperspektiv och relation till föräldrar.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska Diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska Diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska Diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Bakgrundsdelen avhandlar den ständigt pågående debatten om neuropsykiatriska Diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares åsikter om neuropsykiatriska Diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likväl som förespråkande forskares syn på detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska Diagnoser och vilka följder de får i praktiken, sett ur många olika perspektiv. Genom att sammanställa olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.

Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska Diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på Diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska Diagnoser är väldigt ojämn. Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom Diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning? En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med Diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med Diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med Diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av Diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har Diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka Diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

Personer med dubbla Diagnoser har beskrivits som dubbelt utsatta dels beroende på kombinationen av sin sjukdom/funktionshinder och sin beroendeproblemtik, dels för att de befinner sig mellan två huvudmän, socialtjänst och landsting. Inom Tyresö kommun drivs Hästskon boendeenhet, ett varaktigt boende för bostadslösa vuxna personer med dubbla Diagnoser. Uppsatsen undersöker Hästskons boendeenhet ur de boendes perspektiv gällande brukarinflytande men även ur Hästskons samverkanspartners perspektiv gällande samverkan för målgruppen personer med dubbla Diagnoser. Undersökningen har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av en enkätundersökning med de boende på Hästskon, den kvalitativa delen innefattar intervjuer med tre av de boende på Hästskon och med Hästskons samverkanspartners.

Bakgrund: Stigmatisering kring människor som har psykiatriska Diagnoser är vitt spridd. Det finns forskning som visar att detta också förekommer inom vården och att detta kan påverka den vård patienter med psykiatriska Diagnoser får. Dessutom blir olika psykiatriska Diagnoser allt mer vanligt förekommande i samhället, därför kommer även patienter med dessa Diagnoser bli vanligare. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor inom den somatiska vården uppfattar bemötandet och omvårdnaden av patienter med en psykiatrisk diagnos. Metod: Studien var en empirisk studie genomförd med en deskriptiv kvalitativ ansats.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med Diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med Diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med Diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik.

Diagnoser är ett sätt för samhället att beskriva och gränssätta vad som är normalt och socialt accepterat. Diagnos är även en social konstruktion som oftast utifrån ett samhällsperspektiv har en negativ inverkan. Människor sätter etiketter på de med diagnosen och oftast är det i negativ bemärkelse och man accepterar inte det avvikande beteendet som diagnosen förklarar. Syftet med denna studie är att ta reda på hur vuxna med diagnos upplever för- och nackdelar med sin diagnos. Med den kvalitativa metoden har semistrukturerade intervjuer genomförts.

Bakgrund: De normativa föreställningarna om livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska Diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska Diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos människor med olika psykiatriska Diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

Under senare år har samsjuklighet mellan psykiatriska sjukdomar och missbruksproblem uppmärksammats allt mer både i Sverige och internationellt. Vårdpersonal inom både psykiatrin och missbruksvården möter patienter med dubbla Diagnoser. Termen dubbeldiagnos (DD) började användas inom litteraturen under 1980-talet. Syftet med studien var att ta reda på hur vårdpersonalen upplever det att vårda DD patienter samt vad vårdpersonalen behöver för att ge omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Under det senaste århundradet har man haft olika syn på vad som är normalt och vad som är avvikande. Dessutom har problembestämningar och Diagnoser kommit och gått. Alla som arbetar i skolans värld kommer säkerligen att möta barn i svårigheter. Trots samma Diagnoser kan symtomen vara väldigt olika. Detta kräver att pedagoger har kunskap om Diagnoserna och kan sätta in resurser som passar det enskilda barnet.Syftet med arbetet är att beskriva och granska olika uppfattningar av Diagnoserna DAMP och ADHD samt åskådliggöra praktiska metoder som forskning lett fram till.

?.