Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Detomidin - Sida 1 av 1

Påverkar EAP sederingsgraden av detomidin hos häst?

Equine appeasing pheromone (EAP) är ett feromon som avges vid juverområdet på ston under digivningsperioden. Detta feromon har framställts syntetiskt och ingår i produkten ConfidenceEQ som går att köpa receptfritt på apotek och kliniker. Produkten ska göra hästen avspänd och fokuserad och kan användas vid till exempel inlärning och träning samt vid situationer där hästen visar tecken på oro. Situationer där hästägaren själv kan välja att använda EAP är till exempel inför transport, veterinärbesök, hovslagarbesök eller tandundersökningar. Ibland kan detta vara situationer där veterinär sedan behöver sedera hästen för att det ska gå att genomföra vissa undersökningar och behandlingar. Det är därför intressant att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden av Detomidin, en vanligt förekommande substans för sedering av häst. För att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden med Detomidin hos häst utfördes en trippelblindad, experimentell, prospektiv, crossover-studie där 8 hästar ingick.

En studie av den kliniska effekten vid användande av NSAID som del av behandlingen vid ledinflammation hos smågrisar

Intradermaltest används för att identifiera sjukdomsorsakande allergener hos patienter allergiska mot ämnen i omgivningen (atopiker). Intradermaltest på häst utan sedering är väl beskriven i litteraturen. Sedering är dock ofta önskvärd för att underlätta det praktiska genomförandet av testet samt för att minska den stress som djuret utsätts för. Intradermala injektioner kan även antas orsaka ett visst obehag hos patienten, varför analgesi är önskvärt. Någon dokumentation avseende om premedicinering i form av sedering och analgesi påverkar testresultatet hos häst finns för närvarande inte publicerad.

Effekt av premedicinering meddetomidine i kombination med butorfanolpå hudreaktivitet vid intradermaltestpå friska hästar

Intradermaltest används för att identifiera sjukdomsorsakande allergener hos patienter allergiska mot ämnen i omgivningen (atopiker). Intradermaltest på häst utan sedering är väl beskriven i litteraturen. Sedering är dock ofta önskvärd för att underlätta det praktiska genomförandet av testet samt för att minska den stress som djuret utsätts för. Intradermala injektioner kan även antas orsaka ett visst obehag hos patienten, varför analgesi är önskvärt. Någon dokumentation avseende om premedicinering i form av sedering och analgesi påverkar testresultatet hos häst finns för närvarande inte publicerad.

Metadon : farmakokinetik vid intravenös administrering till häst

Det har inte forskats lika mycket angående smärta och smärtlindring på häst som på smådjur och människa. Men i takt med att hästen övergått till att bli ett sällskapsdjur och det utförs fler och mer avancerad kirurgiska ingrepp så har intresset för smärtlindring till häst ökat. Opioider är en substansgrupp som använts för smärtlindring hos människa i århundraden och även (om än under mycket kortare tid) hos smådjuren och som ger kraftig smärtlindring. Användningen av opioider till häst har dock varit begränsad på grund av rädsla för biverkningar (framför allt excitation).Metadon är en syntetisk opioid som används till häst. Det finns dock inget metadonpreparat registrerat för häst och användandet sker därmed off label.

Plasma cortisol concentrations after treatment with methadone alone or together with acepromazine or detomidine in horses

Opioider är vitt använt på smådjur som smärtlindring och för att minska behovet av anestesimedel. Opioider har också nyttjats på hästar så långt som 70 år tillbaka i tiden men användandet har varit begränsat och kontroversiellt då hästar lätt exciterar på grund av opioider. Metadon är en ?-receptoragonist och detta är den receptor som främst står för opioidernas analgetiska effekt. Metadon är inte godkänd för användning på djur i Sverige men används ändå ofta off-label på grund av sin goda smärtlindrande förmåga.

Visual evoked potentials (VEP) : utveckling hos den växande hästen

VEP (visual evoked potentials) är en elektrofysiologisk metod som används för att studera de högre synvägarnas (postretinal) funktion. Hos många djurslag sker en omfattande utveckling av VEP-kurvans utseende från födseln fram till vuxen ålder. Syftet med denna studie är att undersöka hur hästens VEP, och därmed synsinne, utvecklas i tidig ålder. Arbetet består av en litteraturstudie och en experimentell del. I litteraturstudien sammanfattas vad som gjorts på andra djurslag vad gäller utvecklingen av VEP från födseln och framåt samt vad som gjorts gällande VEP på häst. Den experimentella delen består i huvudsak av en jämförelse mellan VEP från föl och VEP från vuxna hästar, men det ingår även en jämförelse mellan sedering med två olika ?2-agonister, xylazin och Detomidin. Resultaten visar att det utan större besvär går att registrera VEP på föl och att vågformen från nyfödda föl (.