Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått.

Syftet är att undersöka hur anställda på Volvo Car Corporation resonerar om en utbildningssatsning med blandade utbildningsformer. Fokus läggs på aspekter som anses främja respektive hindra lärande i de olika momenten, i synnerhet det datorbaserade utbildningsmomentet. Teori & tidigare forskning Undersökningen utgår från ett handlingsteoretiskt perspektiv på lärande och begreppen lärandevillkor, handlingsutrymme, anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande, inre och yttre motivation samt förändring används för att lyfta fram viktiga aspekter i utbildningssatsningen. Tidigare forskning berör undersökningar om fördelar och nackdelar med användandet av e-learning och blended learning. Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elva anställda inom organisationen.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förändras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, ställs också krav på revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhållanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvärld harlett till ett behov av effektiviseringar, något som gjorts möjligt med hjälp avinformationsteknologi, men även ett behov av harmoniserad lagstiftning då företagverkar globalt över landsgränserna.Denna harmoniserade lagstiftning har på senare tid influerats starkt av det ökade fokuspå interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhällspåverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fått större fokus irevisionen, och dels börjat präglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,främst i form av IT-system. Det är naturligt att revisorerna själva inte besitter dentekniska Detaljkunskap som många gånger krävs för att på ett tillräckligt grundligt ocheffektivt sätt utvärdera dessa IT-system, varpå man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen ställs dock utförliga krav på att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta då det alltjämt är ordinarierevisor som är ansvarig för revisionen och dess resultat. Vår fråga är således omrevisorn har tillräcklig kunskap och förståelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvärdera dennes arbete.Syftet med denna frågställning är att, med regleringen på området som grund, få klarheti vad som faktiskt krävs av revisorn gällande förståelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad som faktiskt kan krävas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla de förhållanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av någon av Big Four-byråerna.Vi har använt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fått, och få respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter påområdet utan att bli styrda och hämmade av precisa frågeställningar från vår sida.