Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med Depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av Depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister.

I denna uppsats kan man ta del av varför allt fler unga tjejer förskrivs antidepressiva mediciner och varför tjejer överhuvud taget får mer Depressioner än killar. Man kan läsa bakomliggande fakta om antidepressiva mediciner och Depressioner, de sociala faktorerna till varför unga drabbas av Depressioner samt identitetens betydelse. Slutsatsen av denna uppsats är att också killar drabbas av Depressioner men att det visar sig på andra sätt, till exempel som aggressivitet. De tar inte heller kontakt med vården på samma sätt som tjejer, och av denna anledning blir det fler tjejer numerärt inom psykiatrin och det bör också vara därför som tjejer förskrivs mer antidepressiva läkemedel. För några år sedan lanserades ett nytt preparat som var mer lämpade för barn och ungdomar.

Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar.Hos äldre är symtomen ofta av annan karaktär än hos yngre personer. Detta leder till att Depressioner hos äldre ofta inte upptäcks utan förblir obehandlade. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap och ökad förståelse för patientens situation vid depression. Vi ville också undersöka vad som fanns skrivet i litteraturen om äldres Depressioner, samt vilka tecken vi som sjuksköterskor skall vara observanta på för att förhindra onödigt lidande. Våra frågeställningar var: Hur kan depression yttra sig hos äldre? Vilka är riskfaktorerna för äldre att utveckla depression? Vad kan sjuksköterskan göra för att minska lidandet och skapa god vård? Resultatet visade att vanliga yttringar av depression hos äldre kan vara viktnedgång, sömnlöshet, smärta, apati och ångest.

Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av Depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om Depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar.

Vid MS och ALS förekommer Depressioner i olika nyanser, vilket är viktigt försjuksköterskan att fånga upp tidigt och ge den omvårdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att den som är sjuk känner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fånga upp människors upplevelser av symtom i samband med depression användes en kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta självbiografier som var skrivna på svenska av både kvinnor och män.

Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att depression är ett vanligt problem hos den äldre befolkningen. Det är ett problem som ofta kan vara svårt för vårdpersonalen att upptäcka och därmed behandla, något som orsakar onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer och varningssignaler som sjuksköterskan bör uppmärksamma för att underlätta identifieringen av depression hos äldre personer. Metod: Artiklar söktes i databaser såsom PubMed, PubMed Central, Google Scholar och PsychINFO med sökorden: elderly, elderly people, older adults, depression, recognition, identification, risk factors och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som söktes skulle innefatta både män och kvinnor samt endast äldre personer (>60 år).

Dagens hälsotrend har en baksida vid namn ortorexi. Ortorexi är en ätstörning där personer är alltför fixerade vid att äta nyttig mat och att träna överdrivet mycket. Deras livsstil blir en belastning för både kropp och själ. Depressioner och skador är vanligt. De som drabbas av ortorexi är framför allt unga personer med höga krav på sig själva.

Tidigare forskning har visat att svenska stridspiloter har uppvisat en anmärkningsvärt hög förekomst av depressions- och ångestsymptom, vilket både riskerar att minska effektiviteten hos de svenska luftstridskrafterna och kan innebära en fara för flygsäkerheten.Detta arbete syftar till att underlätta beslutsfattandet kring problemet genom att skapa ett bättre underlag för att förstå de bakomliggande orsakerna. Studien undersöker när under karriären symptomen uppkommer samt jämför mellan olika pilotkategorier för att skapa en bättre förståelse för hur problemen uppstår och därmed vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra detta.En kvantitativ enkätundersökning användes för att undersöka förekomsten av depressions- och ångestsymptom bland svenska strids-, transport- och helikopterpiloter under deras första fem utbildningsår. Enkäten baserades på HADS-skalan och skickades till 158 personer, varav hälften var piloter.Resultatet av studien indikerar att den höga förekomsten av depressions- och ångestsymptom uppkommer senare i stridspilotkarriären. Stridspiloterna uppvisade dessutom en lägre förekomst av depressions- och ångestsymptom än en icke-flygande kontrollgrupp. Dessa resultat pekar i sin tur mot att miljöfaktorerna spelar en större roll än de genetiska faktorerna vid uppkomsten av symptomen.

Fler än 350 miljoner människor i världen hade en depression 2012 och sjukdomen tillhör tillsammans med hjärt-kärlsjukdom de mest kostsamma sjukdomarna i västvärlden. 2007 behandlades över 700 000 personer i Sverige med antidepressiva läkemedel till en kostnad av 990 miljoner kronor. Depression kan vara unipolär (endast nedstämdhet) eller bipolär (även med maniska inslag). En primär ?egentlig? depression, major depression, MDD, har ofta en biologisk orsak.

Denna uppsats redogör för en undersökning av manliga interner på tre svenska anstalter i södra Sverige. 55 enkäter besvarades av interner med längre än ett års strafftider på sluten anstalt. Ålder och vistelsens längd på anstalt i relation till psykisk hälsa bland fängelseintagna undersöktes. Inga signifikanta resultat fastslogs, sannolikt mycket beroende på mätinstrumentets inte anpassades efter den aktuella populationen. Vidare jämfördes fängelsepopulationens psykiska hälsa med en normalpopulation utanför anstalt.

Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt.

Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primärvården beskriver att de förhållersig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syftegenomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primärvården.Frågeställningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för inställning till samtal omsex och sexualitet i terapier med sina patienter? När talar samtalsterapeuterna i studien medsina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom området sex och sexualitet, talarsamtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studienmed sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuternaofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien området som viktigtoch att ämnet kunde initieras både av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togsbland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, Depressioner, medicinering samtsexuell identitet..

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är en kvinna på 3-4 män. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som män uppmärksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmärker sig i lika stor utsträckning som män. Män med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet såsom t.ex.

Depression är en sjukdom som 15-20% av befolkningen någon gång kommer att drabbas av.Vid behandling av depression används, förutom psykoterapi och elektrokonvulsiv behandling (ECT), antidepressiva läkemedel. De flesta läkemedlen påverkar serotoninåterupptag, men dåserotonin har effekt på andra ställen i kroppen än hjärnan kan det uppstå biverkningar. Vidmånga eller långvariga Depressioner kan det bli aktuellt med långtidsbehandling. Riskerna medlångtidsbehandling är inte helt kända, och därför har i denna studie effekterna avlångtidsbehandling med antidepressiva läkemedel undersökts. Detta gjordes med hjälp av enlitteraturstudie utifrån frågeställningarna ?vilka effekter har långtidsbehandling medantidepressiva läkemedel på hjärt-kärlsystemet och frakturrisk?? och ?har långtidsbehandlingmed antidepressiva läkemedel några effekter på depressionssjukdomens prognos?? Studienvisar att antidepressiva läkemedel kan öka risken för frakturer samt påverka hjärt-kärlsystemet,samt att mekanismerna bakom detta fortfarande är oklara..