I arbetet i vården kommer vårdaren i kontakt med personer med Demens. Mötet med personer med Demens kan vara komplicerat, det kan vara svårt att veta hur vårdaren ska bemöta en person med Demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vårdarens möte med personer med Demens. Analysmetod som har använts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstå personen med Demens, anpassning och känsla av otillräcklighet.

I arbetet i vården kommer vårdaren i kontakt med personer med Demens. Mötet med personer med Demens kan vara komplicerat, det kan vara svårt att veta hur vårdaren ska bemöta en person med Demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vårdarens möte med personer med Demens. Analysmetod som har använts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstå personen med Demens, anpassning och känsla av otillräcklighet.

Inom Demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med Demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med Demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med Demens. När en person insjuknar i Demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med Demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Inom Demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med Demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med Demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med Demens. När en person insjuknar i Demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med Demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Demens är en progressiv sjukdom som påverkar olika kognitiva förmågor för personen som drabbas av Demens. Sjukdomen påverkar livet för personen med Demens och dennes närstående i hög grad. Med Demens i tidig ålder menas personer under ålder 65 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till personer som drabbats av Demens i tidig ålder. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med Demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med Demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med Demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2012.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med Demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med Demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med Demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. Från dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvåspråkiga personer med Demens kan kommunicera till sina vårdare genom att använda sig av den icke verbala kommunikationen..

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av Demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med Demens. Syfte: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med Demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med Demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår Demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår Demens.

Kommunikation är ett viktigt redskap som vi människor använder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi våra tankar, känslor och önskningar. Men personer som lider av Demens har en begränsad förmåga att kommunicera med omgivningen. Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. Under Demenssjukdomens förlopp utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Att drabbas av Demens är idag den vanligaste sjukdomen bland äldre och innebär en fortskridande och permanent nedbrytning av hjärnans funktioner. Demens är en sjukdom som innefattar många kognitiva brister där minnesnedsättning är den allra vanligaste. En konsekvens av Demens är även att det påverkar personens förmåga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivå. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvårdnaden av personer med Demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som användes var systematisk litteraturstudie.

Patienter med Demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med Demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur boendemiljön är utformad och se till vad personal tänker angående detta, för att kunna bedriva en god omsorg om personer med Demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansats där det gjorts intervjuer med en omfattning av totalt sju personer. De frågeställningar vi utgick från i studien var: vilken syn har personalen på en bra boendemiljö för personer med en Demens, och vilka kunskaper har personalen i sitt arbete med Demenssjuka personer. Studien visar att en bra boendemiljö är en hemlik miljö. De Demensboenden som ingår i denna studie är mer eller mindre anpassade för att kunna bedriva en god omsorg om personer med Demens.

I takt med att andelen äldre i befolkningen blir allt fler, ökar även antalet personer med Demens. För att omvårdnaden för dessa personer skall kunna utvecklas krävs en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur det är att leva med denna sjukdom. Syftet med den här studien var att beskriva hur det är att leva med Demens i ett tidigt skede. Studien är genomförd som en litteraturstudie och bygger på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts upp med hjälp av databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO, och därefter kvalitetsgranskats enligt mallar. Analys av artiklarna resulterade i ett övergripande tema; Att förändras, samt fem underkategorier; Förlust, Rädsla, Utanförskap, Behov av stöd och gemenskap och Bemästrande.