För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har Dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid Dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid Dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med Dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera Dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades.

Dagkirurgi verksamheten ökar och det pågår en debatt om vilken anestesiform som är mest lämpad för denna verksamhet. Snabb återhämtning, god kvalitet, kostnadseffektivitet och få biverkningar är målen för att få patienten att kunna gå hem samma dag. En kvantitativ studie med en enkät framkonstruerad för studiens syfte utfördes. Syftet med studien var att undersöka vad om avgör om en patient skrivs ut tidigt eller sent vid Dagkirurgi med övningsmetod intravenös anestesi Target Controlled Infusion TCI eller Total Intraveös Anestesi TIVA. 20 stycken patienter på en Dagkirurgisk avdelning observerades postoperativt av ansvarig sjuksköterska, som fyllde i frågorna i enkäten.

På senare år har Dagkirurgi blivit allt vanligare i Sverige. Dagkirurgi innebär att patienten kommer på morgonen för en planerad operation och får sedan gå hem igen, samma dag. Att bli opererad är ofta förknippat med oro för den som det berör. När denna oro inte blir tagen på allvar av sjukvårdspersonalen kan det leda till ett vårdlidande för patienten. Syftet med denna litteraturstudie var därför att belysa patienters oro i samband med Dagkirurgi.

Dagkirurgi som behandlingsform har ökat för att möta besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Den korta tid som patienter tillbringar på sjukhus i samband med det Dagkirurgiska ingreppet ställer höga krav på bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgå Dagkirurgi. Metoden var en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom tre teman, Patienters upplevelse av övergivenhet, Patienters upplevelser av bristande information leder till oro och Patienters upplevelser av tillit.

Mötet mellan människor sker alltid i någon form av miljö. Den fysiska miljön vi befinner oss i påverkar oss alltid. Begreppet miljö kan delas in i fysisk, psykisk och social miljö. I dag opereras allt fler patienter inom Dagkirurgi. Dagkirurgi innebär att patienten kommer till sjukhuset och opereras samma dag som hon/han åker hem.

Bakgrund: Dagkirurgi, att opereras och gå hem samma dag, är en vårdform som har ökat markant i Sverige senaste åren. Tidigare studier har visat att många patienter som genomgår Dagkirurgi upplever oro inför operation, vilket orsakar lidande för individen men också ökat behov av sömnmedel och ökad risk för postoperativ smärta och oro. För att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder för att minska oro måste den först identifieras, vilket framförallt är anestesisjuksköterskans uppgift i mötet med patienten. Syfte: Att undersöka patienters skattning av sin oro vid ankomst till operationsavdelningen vid Dagkirurgi samt hur väl anestesisjuksköterskans skattning av patientens oro överensstämmer med patientens egen skattning. Metod: En kvantitativ enkätstudie som genomfördes på två operationsavdelningar i Uppsala län under en veckas tid, totalt inkluderades 88 patienter och 60 anestesisjuksköterskebedömningar.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av Dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande.

Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö.

Studiens syfte var att beskriva hur människor upplever att genomgå en operation på en Dagkirurgisk enhet. Detta för att fånga deras upplevelser av bemötande, eventuella oro och problem under och efter operationen. För att få en övergripande blid gjordes en litteraturstudie. Från denna så formulerades 11 huvudfrågor som stod till grund för en enkät. Enkäten konstruerades efter liknande enkäter som mall.

Background: An increasing number of operations on children are performed as day surgery and this experience of health care may affect future hospital stays. The aim of this qualitative study was to describe children´s experiences in connection with day surgery. Method: Ten children aged six to fifteen who had gone through general anesthesia at examinations or surgery were interviewed and the content was analyzed by systematic text condensation. Result: The core category ?From uncertainty to relief with newly acquired experience? could summarize the result of this interview study.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Syftet med denna studie var att go?ra en bedo?mning av den postoperativa fo?rloppet i hemmet hos Dagkirurgiska ljumskbra?cksopererade patienter. Data insamlade med hja?lp av ho?gstrukturerade telefonintervjuer. En enka?t med standardiserade fra?gor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har anva?nts vid telefonintervjuerna. Resultaten fra?n de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte o?verskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller ro?relse dag ett.

Ambulatory surgery is common and develops alongside surgery and anesthetic methods. Time admitted is short and aftercare takes place in the home environment.Objective: The aim of the study was to investigate which symptoms patients experience after ambulatory surgery related to anesthesia. Furthermore how strongly symptoms affect the patient. Symptoms appear as a result of anesthesia and surgery and can therefore be interpreted as nursing induced suffering.Method: Participants were recruited at ambulatory clinics at a Swedish university hospital spring, 2015.  Prior to the study permission was granted from the clinic managers. The study is a quantitative descriptive longitudinal study.  Data collection forms were administered and data collection was performed by phone.

Arbetet utfördes för Västfastigheter på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Studiengenomfördes i byggnad 13 där dagens UPS-aggregat börjar bli överbelastat. UPS:en i dennabyggnad har 120kVA kapacitet och försörjer med avbrottsfri kraft övriga avdelningar.Studien gjordes på följande avdelningar: Röntgenklinik, MAVA, KAVA, HIA, Dialys,Medicinavdelning 4, Dagkirurgi, Hudmottagning och AVC (Akutvårdcentral). Syftet meddetta examensarbete är att hitta orsakerna till att befintligt UPS-system är överbelastat ochvilka åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med problemet. Metoden har varit attgöra en grundlig inventering av lokalernas utformning samt en analys av personalenskunskaper i korrekt anslutning av el-förbrukande apparater.Resultatet visar att personalens kunskaper i hur man prioriterar rätt anslutning av elförbrukandeapparater är bristfällig, samt att förutsättningarna för att alltid kunna göra enkorrekt anslutning ibland saknas p.g.a.