Klimatet kommer i framtiden bli varmare vilket även påverkar temperatursituationen i våra sjöar. Detta innebär en utmaning för vattenlevande organismer att anpassa sig till denna nya temperatur. Cyanobakterier är en organismgrupp som skulle kunna gynnas av denna utveckling då de anses tolerera högre temperaturer än andra växtplankton och modellsimuleringar visar en ökad dominans av Cyanobakterier i ett framtida varmare klimat. I denna studie undersöks huruvida tillväxthastigheten vid olika temperaturer för Cyanobakterier i svenska sjöar kan anses vara en anpassning till den miljö de kommer ifrån. En stark miljöanpassning skulle innebära att Cyanobakterier från sydliga sjöar tillväxter snabbare vid varmare temperaturer än nordliga stammar samt att nordliga stammar är bättre på att tillväxa vid låga temperaturer än sydliga stammar.

SAMMANFATTNING En betydande del av den svenska nötkreaturspopulationen finns i kustnära områden. Enligt gammal hävd och av praktiska skäl tillåts boskap på perifert belägna marker släcka törsten i de vattendrag som finns att tillgå på betet och längs Östersjökusten dricker djuren havsvatten då färskvatten ofta är en bristvara. Algblomningar med toxinbildande Cyanobakterier uppträder varje sommar i Östersjön liksom i många åar och insjöar. Temperatur, solinstrålning och väderförhållanden styr omfattningen av blomningarna. Egentliga Östersjön, inräknat Finska viken, Ålands hav och Skärgårdshavet tillhör de mest utsatta områdena när det gäller massförekomst av Cyanobakterier.

Cyanobacteria belong to the oldest organisms of our planet. They use photosynthesis to produce ATP and gain biomass from carbon dioxide. The cyanobacteria Nostoc punctiforme is a filamentous bacterium that consists of two different types of cells, vegetative cells and heterocysts. The type of cell it differentiates into depends on the media they grow in. In an ammonium-rich medium, the N.punctiforme consists of vegetative cells that differentiate into heterocysts when in the medium is changed to a low-concentration ammonium medium.

The Swedish boreal forests are limited by nitrogen (N) availability. While biological N2 fixation by cyanobacteria hosted by pleurocarpous feather mosses are important sources of N input to natural boreal forest ecosystems, little is known about the patterns of N2 fixation in silvicultural systems. This study investigates the biological N2 fixation rates of two boreal feather moss species (Pleurozium schreberi and Hylocomium splendens) along a chronosequence from clear-cut to mature forest, as well as the vegetation characteristics along the chronosequence. Measurements and samples were collected from 32 forest sites that were classified into four age classes (clear-cut, pre-commercially thinned, thinned and mature forest). The sites were located near the city of Arvidsjaur in northern Sweden.

Sammanfattning. Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan. Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten.