Denna uppsats handlar om hur vattenbrist kan påverka konflikter. Vi försöker framhäva de bidragande orsakerna till att konflikt uppstår i motsats till samarbete. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter diskuterar vi och försöker ge en djupare förståelse för problematiken. Uppsatsen behandlar inte bara vattenbrist utan även till viss del resursknapphet i största allmänhet, eftersom vattenbrist ingår som en komponent i den diskursen.Vi berör de två mest etablerade teorierna, som även är sina motpoler, Cornucopianism kontra neo-malthusianism. Respektive teori har specifika svar på hur och vad det är som gör, i det här fallet, vattenbrist, till ett problem.Vår uppsats innehåller en del om statens och det internationella samfundets agerande i problemkomplexet rörande vattenbrist.