Summary in EnglishThe purpose of this essay has been to examine the Christology of Wolfhart Pannenberg, and especially his interpretation of the belief in Jesus as true God and true man. The consequences for his ontology and his view of the incarnation are also focused upon.Fundamental features in the Christology of Pannenberg demand a closer examination in this connection. First, christological method regarding which a certain development can be shown from the early to the late writings of Pannenberg. According to my view, the later Pannenberg is more balanced in his way of describing the christological movements "from above" and "from below" and how these movements complement each other. In contradistinction to his mature Systematic Theology, in Jesus, God and Man from the 1960s he was more categorically an advocate of the from-below-perspective.Secondly, Pannenberg risks his entire Christology claiming the historicity of the resurrection.

In this essay, I have examined and discussed the similarities and differences between Christology in the thought of Cyril of Alexandria and Martin Luther, and further, to what extent Luther may have been influenced by Cyril in his doctrines of Christology and Christ?s presence in the Eucharist. By reading texts written by Cyril as well as by Luther, I have tried to describe the position of each of the theologian?s. In the next step, I compared the thoughts of Cyril and Luther, and tried to show on both similarities and differences.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxtenav den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska sompolitiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit tilldess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning.Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommerkomparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finnsnågon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållandelänken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i denfornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels omden egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stoltaöver sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiskaimperiets storhet.

This essay is aiming to go through and study the most important and frequently mentioned terms and titles used in the letters of Paul to denote and describe God, the Father, the Son and the Spirit. These include ?Christ? and ?Lord? as well. The purpose has been two-fold: on the one hand I wished to study the background and meaning of the concepts in question, as used by Paul; on the other hand ? and this has been my main concern ? I specifically wanted to look at what kind of language Paul uses to denote Father, Son and Spirit in terms of their attributed characteristics, roles and theological functions.