Examensarbetet har gått ut på att uppgradera ett styrsystem och en operatörspanel för en Centrifug i en kemisk industri. Projektets syfte är att Centrifugen ska köras på ett mer automatiskt sätt med ett nyare system som har större tillgång till reservdelar.          Centrifugens äldre styrsystem från Siemens har bytts ut mot ett nytt Siemenssystem och den tidigare operatörspanelen från Siemens har bytts ut mot Beijer Electronic E1070 operatörspanel. Styrsystemet programmerades sedan i Siemens Simatic Step7 och operatörspanelen programmerades i Beijer Electronics E-designer.                Efter att programmeringen var klar testades kommunikationen mellan styrsystemet och operatörspanelen innan inkopplingen av det övriga systemet skedde.

Examensarbetet har gått ut på att uppgradera ett styrsystem och en operatörspanel för en Centrifug i en kemisk industri. Projektets syfte är att Centrifugen ska köras på ett mer automatiskt sätt med ett nyare system som har större tillgång till reservdelar.          Centrifugens äldre styrsystem från Siemens har bytts ut mot ett nytt Siemenssystem och den tidigare operatörspanelen från Siemens har bytts ut mot Beijer Electronic E1070 operatörspanel. Styrsystemet programmerades sedan i Siemens Simatic Step7 och operatörspanelen programmerades i Beijer Electronics E-designer.                Efter att programmeringen var klar testades kommunikationen mellan styrsystemet och operatörspanelen innan inkopplingen av det övriga systemet skedde.

Detta examensarbete behandlar slamhanteringen på Sibbhults avloppsreningsverk (Sarv).I denna rapport tas det upp hur avvattningen och förtjockningen av slammet går till i dagsläget och vilka förändringar som kan göras för att förbättra dessa processer.Här visas även vilka eventuella vinster som kan fås med förändringar och eventuella investeringar i en avvattningsapplikation. Redan med små medel kan förtjockningen av slammet förändras, även om det inte införskaffas en mekanisk avvattnare, som t ex med inblandning av polymerer i avloppsvattnet.För att finna olika fungerande alternativ har information insamlats från flera företag som tillhandahåller applikationer för slamavvattnare. Information har även införskaffats genom egen erfarenhet under min verksamhetsförlagda utbildnings (VFU) period på SArv, och vid diskussion med personal som arbetar vid vatten- och avloppsreningsverken i Östra Göinge kommun..

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att jämföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och användande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 åren samt hur utvecklingen kan tänkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- Påverkar moderna äventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer än funktion?- Påverkar en eventuellt rådande sportifiering utvecklingen?- Hur påverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: Genomgång av litteratur och produktinformation från företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nära koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 åren har utvecklingen för kvinnor gått från unisex till specifika märken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gått från funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna äventyrare, concept stores och livsstilar. En rådande sportifiering av friluftslivet verkar ske både i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

Vid slutet av 1920-talet hittade två blockletare från Boliden ett stort kopparkisblock på Nattberget som ligger 46 km väster om Älvsbyn. I början av 1930-talet lyckades man lokalisera kopparådern men provbrytningar visade att malmen var något för låghaltig. Trots detta beslutade Bolidens bolagsledning 1936 att brytning av kopparmalmen skulle påbörjas. Med tillgång till den nya malmen gick det att utvinna mer guld ur Bolidenmalmen vid Rönnskärsverken. Bredvid gruvan växte ett mönstersamhälle fram som fick namnet Laver efter Laversjön som låg alldeles i närheten.