Sök:

Sökresultat:

13 Uppsatser om Carer - Sida 1 av 1

Att vara anhörig eller anhörigvårdare

The purpose of this essay is to describe and analyze experiences of how the daily rounds and a persons role is changing when you go from being a family member to being a family member as well as being a kinship Carer.Essential questions at issue was:- Which feelings are associated to the roll as kinship Carer?- What are the motivations for the relative/family member to become a kinship Carer?- What is the change of the role like before and after the disease.Six persons have been interviewed on the subject and symbolic interactionism and role theory has been our theoretical perspective. The essay has been related to the ideas of Meads on social interaction and to Goffmans theatre theorem.The result of the essay showed that feelings and motivations as regards to the daily rounds and the role of the kinship Carer were individual, where similarities and differences occurred. When ones partner, parent or child got a disease/functional disability it generated in some changes regarding their daily rounds and it led to altering of roles. To assume a role was a natural result and often happened when a relative/family member got a disease or an injury..

Meningen och innebörden i det goda mötet för vårdgivaren : En fenomenologisk intervjustudie med kvalitativ ansats

The purpose with this qualitative interview-study was to try, from the Carer´s point of view, to describe the meaning and the essence of the good meeting. The participants were selectively chosen and were all women of varying life- and professional experience. They were interviewed with four interrogative forms that dealt with the experiences of the meaning and the essence of the good meeting. The analysis of the contents of the four interviews produced five themes: the meaning and the essence of aware presence in the good meeting, the meaning and the essence of the personal alliance, the Carer's need of being seen and getting appreciation, the courage to bring up insulting behaviors while still preserving the relationship, personal qualities of the care. Aware presence was to be a main theme through out the meeting.

"När kommunen ska träda in" : En kvalitativ studie om biståndshandläggares implementering av anhörigstödet i socialpsykiatrin

The purpose of this study is to understand how street-level bureaucrats, working with clients with mental illness, are implementing their statutory obligation of support for family Carers who are caring for or supporting relatives with mental illness. The study are based on vignettes and qualitative interviews with social workers in three different municipalities in southern Sweden. The questions of this study are:? How do the social workers communicate their statutory obligation of support to family Carers?? How do the social workers distinguish the family Carers?? How do the social workers distinguish the family Carers who are in need of support? Metod: Vignettes and qualitative interviews has been used as methods to gather empirical data.Theory: Theories of street-level bureaucracy has been used as theory in the analyses of the empirical material.Results: The result of this study concludes that the social workers, in lack of policy introduction, communicate their obligation to support family Carers within their discretion. The result shows that the majority of the municipalities do not have formalized support for family Carers supporting relatives with mental illness. The study also concludes that the social workers have different understandings of which family Carer who is a Carer in need of support.

"Som syskon, fast ändå inte" : En studie av familjehemsföräldrars egna barns erfarenheter

The aim of this study was to provide an understanding of the situation of an often forgotten group in foster care, the Carers? own children. Our main focus was to explore this group?s experience of foster care, their experience of participating in caring for the foster children and their possible need of support and help. Our chosen method was qualitative interviews with six adult children of foster Carers, two men and four women.

Samtalsmatta för ökad delaktighet och kommunikation mellan personer som har Huntingtons sjukdom, närstående och tanhygienist

The purpose of the study was to examine if Talking Mats® couldsupport communication and participation for people with Huntington?sdisease, Carers and a dental hygienist in conversation about oral care. Elevendyads, a person with Huntington's disease and a Carer, participated.Conversations with and without mats were video recorded and compared.Each participant responded to a questionnaire about how they experiencedthe conversations. Analysis with Effectiveness Framework of FunctionalCommunication showed that two participants increased their communicativeeffectiveness using Talking Mats®. Feelings of participation increased forall participants and were significantly higher for participants withHuntington's disease.

"Som syskon, fast ändå inte" : En studie av familjehemsföräldrars egna barns erfarenheter

The aim of this study has been to create an understanding for the situation of an often forgotten group in foster care, the Carers? own children. Our main focus has been the experience this group has of foster care, their experience of participation in caring for the foster children and their possible need of support and help. Our chosen method has been qualitative interviews with six adult children of foster Carers, two men and four women. The theory used in this study has been Sense of Coherence.Our interviewees gave mainly a positive description of being part of a foster family even though they could give examples of difficult situation and of loss.

Familjehemsföräldrars erfarenheter av Paired Reading med placerade barn : Lästräning utifrån nytta och nöje

The academic underachievement of looked after children is well known. By involving foster Carers in a Paired Reading intervention a Swedish project tried to address this issue, replicating a successful British trial. The aim of my thesis was to study the variations in the foster Carers? experiences of this literacy intervention. Reading reports from 100 children were collected and qualitative interviews with 15 foster parents were analyzed using concepts from motivational psychology.

Aktivitetsutförande och livskvalitet hos anhöriga till personer med demenssjukdom

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att studera om skillnader fanns i aktivitetsutförande och livskvalitet hos anhöriga till personer med demenssjukdom, samt om någon skillnad fanns könen emellan. Data samlades in från två enkäter Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) om upplevelsen av aktivitetsglapp i dagliga aktiviteter samt Alzheimer´s Carer´s Quality of Life Instrument (ACQLI) om upplevelsen av livskvalitet. Enkätsvaren sammanställdes via SPSS och presenteras med deskriptiv statistik. Resultaten visade att anhöriga upplevde aktivitetsglapp inom de fyra aktivitetsområdena. Flest glapp upplevdes i aktivitetsområdet fritid.

Anhörigvårdarnas upplevelser i hemmet vid livets slutskede, med hjälp av palliativa teamet

Idag ökar den palliativa omvårdnaden i hemmet. För att den sjuke ofta har en önskan om att få dö hemma. Det ställer krav på anhörigvårdarna som är dem som kommer att bli dem primära vårdarna. Syftet med studien var att undersöka anhörigvårdarnas upplevelser av att vårda hemma, i livets slutskede, med hjälp av det palliativa teamet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie.

Anhörigvårdares behov av utbildning och information : Vid vård av en familjemedlem med stroke

Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vårdas i hemmet med stöd från sin familj. Anhörigvårdare upplever att de ?kastas in? i rollen som vårdare och är dåligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares behov av utbildning och information vid vård av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar.

Vård- och omsorgspersonals erfarenheter av att använda COAT - Carers Outcome Agreement Tool

Antalet anhörigvårdare i Sverige är många. För att de anhöriga ska orka vårda sina närstående 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan behöver det finnas ett stöd. De anhörigstöd som finns varierar från kommun till kommun. Ett anhörigstöd som har utarbetats för att underlätta insatsbehovet är COAT- Carers Outcome Agreement Tool som syftar till att kartlägga anhörigas behov, planera och följa upp anhörigstöd. COAT har en grund i partnerskapsmodellen och i modellen ses den anhörige som experten på situationen runt den närstående.

Mitt Liv då? : En analys av fyra kvinnors berättelser om att vara närstående till person med demenssjukdom

Bakgrund: Att vara närstående till en person med demenssjukdom kan vara påfrestande. En förändrad situation uppstår med många praktiska frågor där den kvinnliga närstående ofta förväntas gripa in. Ofta ligger ansvaret på kvinnan, att se till att vardagen fungerar för den närstående med demenssjukdom. Bördan som kvinnorna upplever kan bland annat leda till depression och stress.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom.Metod: En tolkning av de självbiografiska böckerna som inspirerats av den narrativa metoden gjordes för att få en ökad förståelse för kvinnans upplevelse av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram.

Partners upplevelse av att vårda sin livskamrat som insjuknat i stroke: Ett förändrat liv

I Sverige är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna människor. Stroke är ingen enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn på den symptombild som utvecklas. Symptomen yttrar sig oftast genom svaghet i armar och ben, förvirring, försämrad balans och talsvårigheter. Rehabiliteringen efter insjuknandet påbörjas redan efter första dygnet på sjukhus och fortsätter sedan i hemmet efter utskrivning. I hemmet är det vanligt att vårdtagarens make/maka eller sambo väljer att bli informell vårdgivare.