Bakgrund: Gynekologisk Cancersjukdom drabbar årligen 2800 kvinnor i Sverige. Behandling av gynekologisk Cancersjukdom kan innebära påfrestande biverkningar, både fysiska och psykiska, som kan påverka den sexuella hälsan. Sexualitet och sexuell hälsa är sammanlänkat med välbefinnande och hälsa. Personcentrerad vård beskrivs som en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att se patienten som en person med unika behov, resurser och erfarenheter. Sexualitet kan vara ett intimt och känsligt samtalsämne, vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens.

Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med Cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med Cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse.

Cytostatikabehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod vid Cancersjukdom. Genomgå cytostatikabehandling innebär att livskvalitén på- verkas både inför behandlingen, på sjukhuset, i hemmet mellan och efter be- handlingarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med cytostatikabehandling på grund av Cancersjukdom. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av manifest kvali- tativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier som utgjorde resultatet: Att frukta cytostatikabehandlingen men inse det nödvändiga: Att få rätt mängd information minskade ångesten och ökade kontrollen: Att leva i en berg- och dalbana: Att vilja leva sitt liv normalt: Att återgå till vardagen och reflektera över det som hänt.

Cancersjukdom är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Patienter med Cancersjukdom i livets slutskede har ofta plågor och lider i flera avseenden. Detta beskrivs i flera studier från olika delar av världen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur patienter med Cancersjukdom i palliativ vård upplevde sitt lidande och hur sjuksköterskor kunde underlätta patienternas situation och lindra deras lidande. Uppsatsen är en beskrivande litteraturstudie grundad på fjorton vetenskapliga artiklar. Databearbetningen skedde med hjälp av induktiv analys där upplevt lidande sattes i fokus. Det framkom att patienterna led och plågades av fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem. Sjuksköterskors lindrande åtgärder hade stor betydelse för dessa patienter och deras anhöriga. När sjuksköterskorna var uppmärksamma på patienternas behov och såg den unika individen bakom sjukdomen kunde deras lidande lindras optimalt. Det var svårt att generalisera resultatet, då varje individ upplevde lidandet på sitt eget sätt. Sjuksköterskors personliga egenskaper och professionalism var av stor vikt vid mötet med dessa patienter. Medicinska åtgärder i kombination med sjuksköterskans kunskaper kan ge en bredare lindring av patienters lidande.

Att bli inlagd på sjukhus är för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smärtsamma upplevelser som kan vara mycket svåra att hantera. Innan barnet har fått ett fullt utvecklat språk använder de leken som kommunikationssätt. Barn använder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjälpa sig själva att klara av Cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras föräldrar och syskon i samband med Cancersjukdom var syftet med studien.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av Cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Denna studie beskriver hur hela familjen med dess olika familjemedlemmar, påverkas på olika sätt när en förälder drabbas av en Cancersjukdom. Föräldrarnas erfarenheter omfattar både deras syn på hur föräldrarollen och parrelationen påverkas samt hur de uppfattar att barnen, tonåringarna och/ eller de unga vuxna påverkas när den ena föräldern är sjuk samt vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.  Även barnen, tonåringarna och de unga vuxna som anhöriga i åldrarna 10-25 år, har givit sin syn på hur de upplever att de själva och föräldrarna påverkats av att den ena föräldern har/har haft en Cancersjukdom och vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.Denna studie visar bland annat att partnern skattar högre påverkan för sig själv och sina barn än föräldern som är patient, och att de unga vuxna är mera påverkade av förälderns Cancersjukdom än vad föräldrarna tror.   .

Cancer är en sjukdom som drabbar många personer. Diagnos och behandling leder ofta till ett stort lidande, så väl fysiskt som psykiskt, där speciellt smärta är ett vanligt problem. Den traditionella vården kan kompletteras med andra metoder, till exempel taktil massage, för att nå bättre lindring av lidandet. Syftet med denna studie var därför att sammanställa vilka effekter användning av taktil massage har hos personer med smärta orsakat av Cancersjukdom. Detta genom frågeställningarna vilka effekter finns beskrivna avseende smärta vid användning av taktil massage hos personer med Cancersjukdom och vilka övriga effekter är beskrivna vid användning av taktil massage hos personer med smärta vid Cancersjukdom.

Att bli inlagd på sjukhus är för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smärtsamma upplevelser som kan vara mycket svåra att hantera. Innan barnet har fått ett fullt utvecklat språk använder de leken som kommunikationssätt. Barn använder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjälpa sig själva att klara av Cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras föräldrar och syskon i samband med Cancersjukdom var syftet med studien.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en Cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande Cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig Cancersjukdom när livets slut är nära.

IntroduktionForskning visar att patienter, trots svår Cancersjukdom, kan hantera sin situation på ett sådant sätt attde upplever hög grad av hopp. Kunskapen om de faktorer som påverkar patienternas upplevelse avhopp är mindre kända vilket skapar utrymme för ytterligare forskning.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av hopp hos patientenmed Cancersjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan har i bevarandet och skapandet av hopp.MetodLitteraturstudie som är grundad på 14 artiklar, funna via artikelsökning i PubMed och manuellsökning.ResultatFaktorer som hade betydelse för patientens upplevelse av hopp fann de inom sig själva, sinanärstående och hos sjuksköterskan. De försökte finna en normalitet i tillvaron, upprättade kortsiktiga,uppnåbara mål, tänka positivt. Den trygghet som patienten upplevde hos sjuksköterskan byggdes påhans/hennes personlighet, bemötande, kunskaper och tekniska utförande.DiskussionHopp är en process som startar med hopp om något, t.ex. att bli botad för att sedan övergå till att levai hoppet och slutligen försonas med liv och död.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebär ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förändring. När en människa upplever att helheten hotas uppstår ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det är viktigt att i ett tidigt stadium fånga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som får social och professionellt stöd orkar engagera sig i återhämtningsprocessen och kan uppnå bättre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av Cancersjukdom.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en Cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande Cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig Cancersjukdom när livets slut är nära.

Cancerpatienternas upplevelse av möten med vårdpersonal under sjukdom påverkar patienterna på olika sätt. Syftet med denna studie var att beskriva cancerpatienters upplevelser av mötet med vårdpersonal. Två självbiografier har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Narrativerna lästes i två omgångar och sedan extraherades textenheter som kategoriserades i flera steg. Kategoriseringen resulterade i fyra slutkategorier.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att säkerställa att nya behandlingsmetoder är bättre än nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning på människor är omgärdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krävande delarna.