Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/ångest hos Cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna Cancerpatienter som upplevde symtom som oro och ångest. Artiklarna fick inte var äldre än 10 år. Resultatet påvisade att oro/ångest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos Cancerpatienter. I studier där upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos Cancerpatienter minskades oro/ångest och upplevelsen beskrevs som att spänningar försvann och att en avslappnande känsla infann sig.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till Cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till Cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till Cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i Cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med Cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks Cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda Cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till Cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till Cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till Cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i Cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med Cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks Cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda Cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till Cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till Cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till Cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i Cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med Cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Syftet med studien var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa ochmunvård som utförs på inneliggande Cancerpatienter.En kvalitativ studie har tillämpats med en intervjuguide som underlag. Åtta informanterintervjuades i anslutning till deras arbetsplats och intervjuerna varade 10-20 minuter.För att analysera intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas utifrån temat ?oral hälsa hos Cancerpatienter viktigt men lågtprioriterat?. Att hjälpa patienterna med den dagliga munhygienen, upplevde inteinformanterna som något obehagligt utan såg det som en självklar del i sin yrkesroll.Informanterna upplevde även att den orala hälsan inte prioriterade och att det var svårtatt utföra munvård när patienterna nekade hjälp.Studiens slutsats visar att informanterna uppfattar den orala hälsan som en viktig del förpatientens välbefinnande men att munvård inte är det första som prioriteras hosCancerpatienter..

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till Cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till Cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till Cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i Cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med Cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Sexualiteten är en del av varje människas identitet och har varierande innebörd för den enskilda individen. Förmågan att älska och att känna sig älskad är en viktig förutsättning för god hälsa. Den som drabbas av cancer får ofta sexuella problem och det är flera orsaker till detta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att samtala med Cancerpatienter om sexualitet och hur de uppfattar sexualitetens betydelse för patienterna. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats valdes.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom i Sverige som påverkar patientens livssituation på flera olika sätt. Att leva i ett palliativt skede innebär att leva nära döden, och då livstillvaron blir förändrad och begränsad både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är betydelsefullt att patienternas självbestämmande respekteras och efterföljs. Stöd och god kommunikation utgör en betydelsefull del i vårdandet.Syfte: Syftet med studien var att belysa Cancerpatienter i ett palliativt skedes upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt utfördes och baserades på åtta vetenskapliga originalartiklar som analyserades och kvalitetsgranskades utifrån Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier som beskrev vårdpersonalens bemötande av palliativa Cancerpatienter.

Det existentiella lidandet återfinns i samband med frågor som rör människans frihet, tillvarons mening, känslor av ensamhet och isolering i livssituationen samt i mötet med döden. Dessa frågor är universellt mänskliga och uppträder därför oavsett människans bekännande till eller avståndstagande från andlighet eller religiositet. Syftet med denna litteraturstudie var dels att beskriva hur det existentiella lidandet tar sig uttryck hos Cancerpatienter i kurativ vård men också att beskriva sjuksköterskors bemötanden gentemot dessa patienter och de möten som uppstår mellan patienter och sjuksköterskor. De resultat som framkom av studien visade på att det existentiella lidandet karaktäriseras av förändringar och är en stor del av det totala lidande som Cancerpatienter utstår. Samtidigt är emellertid sjuksköterskor, till följd av rädsla och okunskap, i många fall oförmögna att möta de förväntningar och behov som patienterna har.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter massage har hos Cancerpatienter som lider av ångest. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar varav tre med kvalitativ ansats och tretton med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar och via manuell sökning. Huvudresultat: Resultatet presenterades i fem kategorier för att beskriva vilka effekter massage har hos Cancerpatienter som lider av ångest. De fem kategorierna var; lindring av ångest, lindring av fysiska och psykiska symtom, ökad livskvalitet, ökad inre ro och ingen lindring av ångest.

Bakgrund: Cancerpatienter med relaterad smärtproblematik blir ett allt vanligare omvårdnadsproblem för sjuksköterskor. Patientens smärta är individuell och drabbar hela individen med fysiologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner. Även anhöriga till den smärtpåverkade blir drabbad och sjuksköterskan har en betydande roll i att bedöma, lindra och informera angående smärtans uppkomst och lokalisation. En riktig smärtanamnes skall alltid ställas och hjälpmedel användas för att kartlägga den cancerrelaterade smärtan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper kring smärtbedömning hos Cancerpatienter.

Bakgrund: Cancerpatienter med relaterad smärtproblematik blir ett allt vanligare omvårdnadsproblem för sjuksköterskor. Patientens smärta är individuell och drabbar hela individen med fysiologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner. Även anhöriga till den smärtpåverkade blir drabbad och sjuksköterskan har en betydande roll i att bedöma, lindra och informera angående smärtans uppkomst och lokalisation. En riktig smärtanamnes skall alltid ställas och hjälpmedel användas för att kartlägga den cancerrelaterade smärtan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper kring smärtbedömning hos Cancerpatienter.

Cancer och hjärtsjukdom är två vanliga sjukdomstillstånd som båda innebär förändring av livet. Det kan hända att patienter upplever minskad livskvalité vid dessa sjukdomar. För att mäta livskvalité finns olika skalor. En av dessa är Aaron Antonovsky?s frågeformulär, vilket är en skala som mäter känsla av sammanhang (KASAM).