Sök:

Sökresultat:

11 Uppsatser om Byggsektor - Sida 1 av 1

Huvudet på spiken! : Kompetensutveckling inom byggsektorn

Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom Byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom Byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks.

Uppfattningar om den omvända skattskyldigheten och dess konsekvenser

Örebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.

Utländsk arbetskraft i svensk byggsektor En studie av två NCC-projekt ur ett kommunikations- och kulturperspektiv

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Program för lakvattenrening för Lilla Nyby

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar Byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Miljöpåverkansstudie av Eco House : Tillämpning av Svanenmärkning och Miljöklassning

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar Byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Lersten med armering av hampa : Granskning av byggnadsmaterialets tryckhållfasthet, värmeledningsförmåga och ångpermeabilitet

Föreliggande rapport behandlar det alternativa stommaterialet lersten. Lera är ett gammalt och traditionellt byggnadsmaterial vars kunskap och egenskaper har fallit i glömska. Detta har gjort att materialet och dess egenskaper generellt är okänt i dagsläget och problematik uppstår bland annat vid ansökan om bygglov. Regler och krav på produkter utvecklas ständigt och finns registrerade i en byggproduktförordning kallad CPR (Construction Products Regulation) som sammanställts av Europeiska unionen. Syftet med kraven är att alla material inom EU:s Byggsektor ska jämföras och bedömmas utifrån samma förutsättningar via prestandadeklaration och CE-märkning.

Upphandlingsprocessen inom den privata byggsektorn
vid upphandling av teknikentreprenader

Sveriges Byggsektor har varit under ständig strukturell förändring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. Lågkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började använda sig av underentreprenörer istället för att använda eget folk. Det resulterade i att år 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de närmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i Byggsektorn.

Beräkning av miljömässiga och ekonomiska konsekvenser vid källsortering av blandat byggavfall : samt analys av redovisningsmetoder för byggavfallsstatistik

I en värld där människan är det enda djur som lämnar efter sig avfall som inte kan brytas ned naturligt, är det viktigt att avfallet vi producerar tas om hand på bästa möjliga sätt. EU har därför tagit fram en prioriteringsordning för hur avfallet ska behandlas. Denna kallas avfallshierarkin och ska ligga till grund för medlemsländernas lagstiftning om avfallshantering. I Sverige kallas Byggsektorn för den ?40-procentiga sektorn? vilket syftar på att 40 procent av Sveriges avfall genereras av denna sektor.

Analys av lågenergihus : Energieffektivt klimatskal

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal.Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom Byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler.Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler.

Evenemangsstaden Karlstad : en kvalitativ studie om att gemensamt skapa en positiv image genom evenemang

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.

Bostadshyresmarknad i förändring : En studie av hyresmarknaden i Värmland

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.