Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska Byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när.Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska Byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport.Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska Byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär.

År 1987 trädde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnämndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute på arbetsplatsen. Efter lagändringen beror den slutgiltiga kvaliteten på en byggnad i större utsträckning på byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, är det inte alltid självklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gällande till exempel egenskapskrav på energihushållning och värmeisolering utförs tillfredsställande.Med ovanstående i åtanke undersökte vi fyra flerbostadshus, två i Värnamo kommun samt två i Kristianstad.

I detta examensarbete undersöker jag två övergripande frågeställningar gällande fysisk tillgänglighet. Den första frågan rör varför enkelt avhjälpta hinder, det vill säga retroaktiva krav på ökad tillgänglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frågan rör hur arbetet med åtgärdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgång av äldre Byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgänglighetskrav har funnits i svenska Byggregler sedan länge, men att omfattning och formuleringar har varierat.

Det finns planer på att uppföra ett demonstrations-och testobjekt i form av ett attefallshus med höga krav på hållbarhet och energieffektivitet på Mittuniversitetets campus i Östersund. Attefallshus är ett begrepp för bygglovsbefriade komplementbostäder om högst 25 kvadratmeter som nyligen infördes. Huset ska byggas med Glulams limträelement som ytterväggstomme och Koljerns byggsystem med cellglasisolering som grund och takkonstruktion. För att lösa problemet har litteraturstudier gjorts inom området hållbart byggande, energisystem och Byggregler. Beräkningar har gjorts för jämförande av husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient och specifika energianvändning mot gällande Byggregler. En modell av huset har gjorts för att se till så valda energisystem ryms inom attefallshusets ramar och ändå fungerar som en bostad. Detta examensarbete undersöker hur väl klimatskärmen klarar gällande byggkrav.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets Byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets Byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets Byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets Byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Denna uppsats behandlar projektering av ett småhus i form av framställande av system och konstruktionsritningar som följer Boverkets Byggregler. Den innefattar även val av material för utvalda delar av småhuset där hänsyn tagits till väsentliga parametrar. För att framställa godkända ritningar har beräkningar utförts för att kunna bestämma tillräckliga dimensioner på ventilation, värme, sanitet och konstruktion. Slutligen har även en kostnadskalkyl utförts för att analysera totalkostnad och driftskostnader för småhuset.Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus. .

The purpose of this essay is to describe how Boverkets Byggregler has affected the cost ofnewly built houses from 2003 to 2012, to Boverkets Vision 2025. The purpose is also to findagent-principal relations in the construction sector.When investing in an energy efficient house the operating costs are reduced compared to aconventional house. But due to the lower operating costs, the investment cost rises. In thisstudy, we find out if it is economically viable to invest in an energy efficient house comparedto a conventional house from the customer's perspective.The study's approach has been qualitatively where we in collaboration with Derome Hus hadaccess to three conventional reference houses and a passive house and data that was necessaryto conduct viability assessments on houses. We conducted five interviews with people fromDeromekoncernen and Varbergs kommun.The calculation methods we have used in this study are present value method, annuity methodand a sensitivity analysis.

The purpose of this study is to find out how housebuilding meets the demands of availability for people with some sort of disability. The rules and demands of availability are stated in Boverkets Byggregler, BBR and the Swedish standard, SS 91 42 21:2006 (publ.5). The projects in this study are compared to the rules and demands of BBR and SS 91 42 21:2006 (publ.5). The rapport studies three different house projects in three different municipalities and the result shows that only three of these nine projects meet the demands of availability for disabled people..

The construction market has, as a result of the crisis in Europe been uncertain in recent years. During the year 2013, the construction will be stabilized, in particular Finland. The geographical proximity between Sweden and Finland and similarities in cultures and climates makes Finland a coveted market for many Swedish companies.Differences in national regulations and guidelines, which are produced by the authorities in different countries, are examples of barriers that may hamper the process, including for Swedish villa suppliers, to establish themselves on the Finnish market. It may be useful when facing a new export drive, to look up what similarities and differences there are between the countries building codes, to prevent mistakes and unnecessary costs to the project work..

Byggnadssektorn uppskattas idag står för 40 % av Sveriges totala energianvändning och för cirka 50 % av den totala elanvändningen. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar allt högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader såväl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten är något byggindustrin strävar efter idag. Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trävillor utifrån modulbyggande. Syftet är att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krävs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trävillor som klarar energikraven enligt Boverkets Byggregler.

Byggnadssektorn uppskattas idag står för 40 % av Sveriges totala energianvändning och för cirka 50 % av den totala elanvändningen. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar allt högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader såväl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten är något byggindustrin strävar efter idag. Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trävillor utifrån modulbyggande. Syftet är att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krävs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trävillor som klarar energikraven enligt Boverkets Byggregler.

Alneskolans slöjdlärare Sara Edström anser att deras trä- och metallslöjdssal upplevs som trång, är oändamålsenlig och har brister utifrån de gällande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport är att slöjdläraren ska få ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gällande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehålla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberäkning, ska sedan användas för att få till en verklig förändring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades på boverkets Byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlärarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas så att den blir mer effektiv, trevligare och säkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas så att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

Arbetet är utfört åt VVS-Byrån i Växjö AB för att visa hur en mer noggrann energiberäkning påverkar den teoretiska energianvändningen jämfört med en tidigare gjord energiberäkning.Genom att samla ihop olika arkitekt- och konstruktionsritningar har vi med hjälp av programmet VIP-Energy konstruerat ett så sanningsenligt klimatskal som möjligt. Programmet har även bearbetat rekommenderad indata från Svebyprogrammet, Boverkets Byggregler och SMHI, samt indata av olika byggnadsinstallationer.Resultatet visar att skillnader i verksamhetsenergi till rumsluft, externfastighetsenergi och tappvarmvatten har störst inverkan på energiåtgången. Beräkningarna visar också att det fall där köldbryggor är modellerade i 2D ger en teoretisk energiåtgång som liknar de uppmätta värdena mer än det fall då köldbryggorna läggs in som ett 20 % påslag gentemot ett första Um-värde..

I dagsläget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjälpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda på stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad på uträkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmänna råden) som regel måste användas även vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet är att påvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets Byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, där reglerna för förenklad dimensionering inte är anpassade för byggnader med industriell verksamhet. Målet är att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrån en diskussion om rådande lagstiftning och de skillnader som påvisats mellan Sveriges och andra länders regelverk. Arbetet består av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, där de avsnitt som är problematiska för industribyggnader lyfts fram.